Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
de vägrat göra detta, ha deras intjänta överskott hamnat
i reformisternas fickor.
Finns det någon ärlig reformistiskt organiserad
arbetare som kan stiga upp och försvara dessa
"kampmetoder"?
L. O. och klasslagstiftningen.
■ I den mån arbetarrörelsen tillvuxit i styrka har man
från borgerligt håll allt enträgnare yrkat på lagstiftning
som syftar till att klavbinda arbetarorganisationernas
rörelse- och handlingsfrihet. Här i landet har den
reaktionära pressen tid efter annan satt igång systematiska
hets- och lögnkampanjer för att skapa opinion för dylik
lagstiftning.
Åkarpslagen känna alla till och år 1928 tillkom lagen om
kollektivavtal och arbetsdomstol, vilken i stor utsträckning
berövar organisationerna initiativet vid intressestrider på
arbetsplatserna. När detta lagförslag förelåg i riksdagen
satte arbetarna igång en intensiv propaganda emot
detsamma och den dag avgörandet skulle falla påbjöd L. O.
en halv dags proteststrejk. Ledarna uppmanade dessutom
arbetarna, att därest lagförslaget antogs skulle de sabotera
detsamma. Det dröjde dock inte länge förrän samma
ledare läto välja sig till bisittare i denna domstol. Och de
sitta där fortfarande. De ha därmed sanktionerat
klasslagen och erkänt borgarsamhällets rätt att sitta till doms
över arbetarnas och deras organisationers angelägenheter
i samband med försäljningen av arbetskraft till
arbets-köparna.
När avtalslagen antogs var varje intelligent arbetare på
det klara med, att det inte skulle dröja länge förr än man
skulle försöka driva igenom nya och mera rigorösa lagar
mot arbetarrörelsen.
År 1929 motionerade också högern om en lag rörande
"tredje mans" rätt till neutralitet i arbetskonflikter.
Följden blev en utredningskommitté, som i sinom tid kom
med ett betänkande, vilket i sin tur sedermera
omredigerades till lex Lindhagen och slutligen lex Möller. Beträf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
