Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
maktlystnad i sitt förhållande till andra, utom L. O.
stående arbetarorganisationer. I samma utsträckning som
viljan till kamp för arbetarnas livsintressen tynat bort,
i samma utsträckning tilltar den reformistiska rörelsens
kamp mot den syndikalistiska organisationen här i
landet. Tack vare sitt välförhållande till arbetsköparna får
också L. O. i den allra största utsträckning hjälp av dessa
i utätnings- och utsvältningsaktionerna mot
syndikalis-terna. Man blundar för att medlemmarna stjäla
syndi-kalisternas överskott, man påbjuder organiserat
strejk-bryteri för att jaga bort syndikalisterna från
arbetsplatserna, man sänder kommittéer till arbetsledningarna för
att varna dessa för att taga in syndikalister i arbetet, och
i de fall en liten oorganiserad arbetsköpare vägrar ge
reformisterna monopolrätt till allt arbete, slungar man in
hela den styrka de 700,000 besitta för att förinta honom
som företagare.
Detta är den nazistiska likriktningens princip satt i
system inom svensk arbetarrörelse. Det är
koncentrationslägren, landsförvisning och tortyr enligt andra, speciellt
svenskt reformistiskt demokratiska principer.
De reformistiska ledarna förkunna, att de vilja tvinga
syndikalisterna in i de reformistiska organisationerna för
att åstadkomma en "enhetlig" fackföreningsrörelse. Är
denna "enhetlighet" avsedd att stärka
fackorganisationernas angreppskraft mot kapitalism och utsugning?
Naturligtvis söker man vilseleda arbetarna därmed, men
verkligheten visar något helt annat.
Vid 1935 års remissdebatt skröt statsministern över den
arbetsro som skapats på arbetsmarknaden. Han visade
hur under månaderna september—december 1934 3,094
avtal utlöpt omslutande 287,707 arbetare. Av alla dessa
uppsagda avtal hade intill remissdebatten i januari 1935
endast ett avtal omfattande en arbetsköpare och två
arbetare förorsakat strid.
Detta var vid en tidpunkt av uppåtgående konjunkturer
gynnsamma för arbetarna för genomförandet av nya
krav. Det var också efter den allmänna reduceringen av
lönerna under de närmast föregående åren, vilket i dub-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
