Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 29 juli 1634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 REGERINGSFORMEN 1634.
drotning och arffurstarna etc. vår allernådigste drotning
och fröken i denna sine unge och omyndige år mötte kunna
blifva ved Sveriges crono och dess höghet och rätt bevarat
och handhaft, vi och fäderneslandet, sampt alle dess trogne
undersåter och inbyggiare försvarade, så emot utländske
fiender, som alle ostyrige inländske, regementet lagligen,
ordentligen och försichtigt fördt, rättvisan utan veld skeppat,
frid och rolighet inrikes oppehållen, och hvar och en ved
sin skälige näring och det sine förvarat; och hafve efter
vår plicht emot Hennes M:t och fäderneslandet öfvervägat
och berådslaget alle de medel, som här till tiänlige och
beqvembe finnas mötte. Då hafve de närvarande herrar
af riksens råd uptäckt och gifvit oss ständerne tillkänna,
huruledes salig sidstförledne Kongl. Maj:t konung Gustaf
Adolph den andre och store hade i sin lifstid (efter dess
höge förstånd och den kärlek h. salige Kongl. M:t altid
drog till oss och fäderneslandet) monge resor så med dem,
som andre Here, de om h. salig Kongl. Maj:t vore och i
något bruk, talt och öfverlagdt de orsaker, som för dette
fäderneslandet esomoftast uti innerligt missförstånd, upror
och ofta inbördes krig hade förvecklat och mycken olycka
kommet tillväga, och så därjämpte betänkt, hvad medel
näst Guds milde försyn och förordning däremot optänkias
kunde; ju altid därföre hållet, att ett ordentligit regemente,
där konungen sin höghet, rådet sin myndighet och
ständerne deres skälige rätt och frihet tillbörligen blefve
behållen och någorlunda beskrefven, vore det endeste sätt
och medel sådant att förekomma och afstyra, särdeles
efter mcnniskelige fall och händelser så hos oss som
annorstädes vore att befara, att då uti konungens fiärre
från-varu, stora krankhet eller omyndighet en viss
regeringsforma mötte vara stadgat, så att bud och lydno kunne
ordentligen svara hvart annat, altså emot hvart annat satt
och lämpat, att icke en sig allena all myndighet tilldraga,
till frånvarande, kranke eller omyndige konungens fara och
förfång, och doch likväl icke försumes för myckenheten
skull, som det blefve förtroedt,; hvarföre h. sal. Kongl. Maj:t
ochså sin och riks cantslern däröfver sine tankar och in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
