Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 21 febr. 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
REGERINGSFORMEN 1720.
måtte ske, anhålla ständerne underdånigst på lika sätt, som
redan år 1660 vid riksdagen är skedt.
Jfr Add. 1(360 § 12.
36.
Hvart tredje år böra af Kongl. Maj:t riksens ständer
sammankallas och dess emellan, när riksens välfärd sådant
kan erfordra, då sig alle efter vanlighet och förordningar
tillbörligen inställa. Vid det tillfället upptäckes hvad
sedan den siste riksdagen är förelupit och huru
fäderneslandets tillstånd kan vara beskaffadt; jämväl hafva ständerne
att efterfråga, huru riksens råd stält sine rådslag till Kongl.
Maj:ts goda nöje, rikets uppkomst, vältrefnad och
förkof-ring och sig sielfve till välförtjänt heder och beröm. Hvad
till rikets understöd, trygghet, gagn och säkerhet kan
erfordras, öfverlägges och beslutes med enhälligt samråd.
Under Kongl. Maj:ts frånvaro, sjukdom eller vid dess
dö-delige afgång, hvarmed dock Gud i nåder länge ville
fördröja, utskrifves riksdagarne af samtelige riksens råd. Men
om tillika tronen blifver ledig till ett nytt val och inge
manlige bröstarfvingar emot allés vår hjerteliga önskan och
åstundan vore förhanden, så äro riksens ständer skyldige
förutan någon sammankallelse den trettionde dagen efter
konungens död sjelfmante sig uti Stockholm infinna, som vår
valakt under detta dato vidare förmäler, med utsättiande
af det straffet, som en sådan skall undergå, den vid detta
tillfället med stämplingar och sammangaddningar torde bjuda
till något intrång i ständernes fria val att göra. Vid den
olyckelige händelsen åligger riddarehusförståndarne,
erkebiskopen i Upsala och justitieborgmästaren i Stockholm
sådant genast uti alla landsorter till vederbörandes
efterrättelse allmänt kungöra. Och som landshöfdingarne äro
pliktige, hvar å sin ort, sådant dödsfall dem, som i länet
bygga och bo, att berätta; ty lära så månge inom den
föresatte tiden kunna inställa sig, att riksens frihet af dem
förmår skyddas och försvaras, intilldess de långvägade kunna
sig infinna och valet med allmänt samråd får företagas.
Jfr Add. 1660 § 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
