Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 6 juni 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
REGERINGSFORMEN 1720.
kommendanter uti fästningarne, kaptenlöjtnanter och
officerare vid lifdrabanterne, öfverstar för regemeuterne,
sekund-cheferne vid gardesregementerne till häst och fot samt
öfverstelöjtnanter vid lifregementsbrigaden, cheferne för
artilleriet, fortifikations-, fältmätnings- och
sjömätningsväsen-det, ministrar och sändebud till främmande magter samt
de embets- och tjenstemän, som uti konungens kabinett
för utrikes brefväxlingen och vid beskickningarne nyttjas,
hafva förtroendesysslor, hvarifrån konungen må dem
entlediga, när han pröfvar rikets tjenst det fordra. Konungen
kungöre dock sådana beslut i statsrådet, hvars ledamöter
vare skyldige att deremot göra underdåniga föreställningar,
om de finna sig dertill skäl äga.
Jfr llF. 1772 § 31; FSA. stadfästelsen.
1815 tillades (med en liten formell ändr.) »och agenter för handeln».
1840 41 ändrades början till »Statsrådets ledamöter, presidenter
och chefer för kollegier eller i dessas ställe inrättade verk,
justitie-kanslern, eheferne för tullstyrelsen och för postverket, expeditionschefer
i statsdepartementen, öfverståthållaren — laudshöfdingar»,
1856,58 uteslötos »och ståthållare i landet», »kaptenlöjtnanter
och officerare vid lifdrabanterne» och »samt öfverstelöjtnanter vid
lifregementsbrigaden», hvarjämte stycket »sekundcheferne—bataljoner» fick
sin nuv. lydelse.
Nuv. lydelse i öfrigt 1876 (»cheferna för fångvården —
skogsväsendet».
§ 36.
I)e, som bekläda domareembeten, så högre som lägre,
samt alla andra embets- och tjenstemän än de i
föregående § nämnde, kunna icke, utan medelst ransakning och
dom, ifrån sina innehafvande sysslor af konungen afsättas,
ej eller, utan efter egna ansökningar, till andra tjenster
befordras eller flyttas.
Jfr § 103; RF. 1772 § 2 med förklar, af 1786 samt stadfästelsen
å FSA.; KF. 1720 § 11; 1751, 1772 «/, § 10.
§ 37.
Konungen äger att upphöja till adeligt stånd och värde
män, som genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och
nitiska tjenster gjort sig af konungen och riket synnerligen
förtjente. Konungen må med grefligt och friherrligt stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
