Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 6 juni 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGSFORMEN" 1809.
179
fäldt konungens proposition, vare den afslagen, ock aflemne
riksens ständer sitt afslag med skälen dertill skrifteligen
till konungen genom deras talemän.
Jfr Förordn, till befrämj. af lagarnas behör. verkställ. 1766 § 11
med afs. på grundsatsen, att grundlagsändring ej kunde ske på samma
riksdag, på hvilken fråga derom blifvit väckt; RF. 1772 §§ 39, 42.
1817/18 tillades följande stycke; -.Om vid riksdag, då
grundlagsfrågor lagligen kunna afgöras, ytterligare uppskof föreslås, må det ej
äga rum utan konungens och alla fyra riksståndens sammanstämmande
beslut».
1856/58 ändrades slutet af första stycket »Riksens ständer må
— till deras åstundan» till följande lydelse: Tillstyrker
konstitutionsutskottet, antingen sjelfmant eller uppå derom af riksdagsman väckt
fråga, ändring i grundlag, varde utskottets yttrande vid Bamma riksdag
öfverlemnadt till riksens ständer. Göras i deras plena icke några
anmärkningar emot konstitutionsutskottets yttrande, hvile detsamma såsom
ett riksens ständers utlåtande, hvaröfver först vid nästa riksdag, och då
endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle då föreskriften
i 75 § riksdagsordningen. Besluta åter samtlige riksstånden, att
förslaget skall förkastas, vare det genast förfallet. Äro riksstånden i
sådant hänseende sins emellan af skiljaktiga meningar, eller göras i
riksståndens plena emot utskottets yttrande anmärkningar, som åsyfta
förändring i förslaget, blifve de, hvilka hvarje riksstånd särskilt
förklarar utgöra dess gemensamma tankar, till konstitutionsutskottet
hänvisade. Utskottet åligge dä att samtlige riksståndens tankar till ett
helt utlåtande i möjligaste måtto sammaujeinka, och, om oförenliga
skiljaktigheter finnas, dem derjemte till samtliga riksståndens
behandlande anmäla. Förena sig derefter samtliga riksstånden om ett
enahanda utlåtande, hvile detsamma till slutligt antagande eller förkastande
vid nästa riksdag, på sätt ofvan föreskrifvet är, derest icke samma
utlåtande innehåller, att förslaget bör förkastas, i hvilken händelse det
genast förfalle. Blifva åter något stånds tankar skiljaktiga från de
öfrigas, och samma stånd sig icke efter de öfriga fogar, varde
konstitutionsutskottet, genom val af riksståndens plena, till slutlig
jemk-ning förstärkt till ett antal af tjugu personer af hvarje stånd, hvilka,
genom samfäld omröstning, skiljaktigheterna förena, och det dymedelst
fullständigt beredda utlåtandet hvile sedan till riksens ständers
afgörande, som ofvan sagdt är, derest icke utlåtandet innehåller förkastande
af förslaget, som då genast förfalle. Blifva å nästa riksdag alla
riksstånden om ändringen ense, öfverlemne de förslaget derom till konungen,
geuoin deras talemän, med begäran, att konungen ville sitt bifall dertill
gifva. Konungen — samtycker till deras åstundan»; samt fortsättningen
till: »Vill konungen — afgifva till riksens ständer, hvilka då kunna
derom öfverlägga. Tillstyrker — hvile förslaget — talemän. Om — då
hvilande grundlagsfrågor skola slutligen afgöras — beslut».
Nuv. lydelse 1865/66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
