- Project Runeberg -  Sveriges regeringsformer 1634-1809 samt konungaförsäkringar 1611-1800 /
189

(1891) [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 6 juni 1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

REGERINGSFORMEN" 1809.

189

för man och icke ståndsvis, med slutna sedlar öfver den
frågan: Om alle högsta domstolens ledamöter äga riksens
ständers förtroende och böra vid deras sysslor bibehållas?
Besvaras denna fråga enhälligt eller af de fleste röstande
med Ja, blifve då högsta domstolens samtlige ledamöter
bibehållne. Besvaras den åter med Nej, så uppgöre hvar
och en af nämnden en sluten lista på dem af högsta
domstolens ledamöter, flere eller färre, som han anser böra
entledigas. De trenne ibland desse, som då fått det största
antal af röster emot sig, ställas hvar efter annan under en
ny omröstning, hvarvid två tredjedelar af rösterne fordras
emot den eller dem, som skola anses vara från riksens
ständers förtroende uteslutne. Blifve ban eller de derefter
af konungen, hos hvilken riksens ständer härom anmälan
skola göra, ifrån embetet genom nådigt afsked skiljde. Dock
tillägge konungen honom eller dem hvardera en årlig pension
till lönens halfva belopp.

1815 erhöll förra delen af denna §, t. o. m. »böra entledigas»
följande lydelse: »Vid hvarje riksdag skola riksens ständer välja tolf
ledamöter af hvardera ståndet till en nämnd, som äge att döma,
huruvida högsta domstolens samtlige ledamöter gjort sig förtjente att i
deras vigtiga kall bibehållas, eller oin visse af dem, utan bevisligen
begångna fel och brott, hvarom föregående § handlar, likväl kunde
anses böra ifrån utöfningen af konungens domsrätt skiljas. Denna
nämnd träde, samma dag den blifvit väld, tillsamman. I den ordning
69 och 97 §§ föreskrifva, röste samtlige ledamöterne, man för man
och icke ståndsvis — — den frågan: skall omröstning anställas till
uteslutande af någon bland högsta domstolens ledamöter? Besvaras
derefter denna fråga enhälligt eller af de flesta rösterna med Nej,
blifve då högsta domstolens samtlige ledamöter bibehållne. Besvaras
den åter med Ja, så uppgöre hvar och en af nämnden en sluten lista
på dem af högsta domstolens ledamöter, flere eller färre, som han
anser böra entledigas».

1828/30 uteslötos orden »och icke ståndsvis».

Nuv. lydelse 1865 66.

§ 104.

Ej må riksens ständer ingå i någon särskild pröfning
af högsta domstolens beslut eller någon allmän öfverläggning
derom uti nämnden förefalla.

Nuv. lydelse 1865,66 (»riksdagen» i st. f. »riksens ständer»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:57:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regform/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free