Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungaförsäkran af den 21 febr. 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
KONUNGAFÖRSÄKRAN 1611.
residenter deras religionsöfning för sig och sitt medföljande
folk och tjenare i sitt hus icke kunna och vele förvägra;
dock så, att ingen annan än deras enskilte och
medföljande tjenstefolk det samma tillåtes i deras hus, och att
allom androm, eho de äro, förbjudes deras gudstjenst att
bivista och besökia, först dem, som äro af samma religion
och för andra orsaker skull här i riket vistandes, och mycket
mera flere, som sig till vår gudstjenst bekänna. Hvad
vidkommer andra främmande, som sig för tjenster här i
riket, för handel och handtverken samt annan näring skull
nedsättia eller vistas, de måge, så länge de sig in privato
roligen, stilla och utan förargelse förhålla, förrätta sine
tjenster och andre sine skälige förehafvande och för sig
sjelfve i sine hus göra det deras gudstjenst fordrar, men
hvarken hälla samqvämer hemligen eller uppenbarligen eller
draga någon lärare in i landet och i deras hus under
hvarjehanda pretext, anten till religionsöfning, deras barns
upptuktelse eller i annat sådant uppsåt, vid det straff, som
förordningarne innehålla. Jämväl skola deras barn, så
framt de vilja njuta burskap, i följe af detta rikes stadgar
och förordningar, uppfostras uti föromtalte vår christelige
lära. Skulle någon, af livad religion han ock vore, finnas
i riket och dess provincier, som bruste ut med ord eller
gerningar att förtala eller försmäda Guds ord och vår
chri-steliga gudstjenst, den skall som en Guds ords försmädare
efter föregången dom ifrån sin tjenst afsatt, samt efter
brottet och dess omständigheter till lifvet eller eljest utan
nåder straffad blifva.
KF. 1(572 § 3. Jfr Add. 1660 § 1 och för §§ 1—3 RF. 1719 § 1.
4.
Såsom Sveriges rike aldrig må delas, utan alltid
förblifva tillhopa en kropp under den regerande konungen;
alltså vele ej heller vi afsöndra därifrån något förstendöme,
land, stad, slott eller län igenom arfskifte, donationer eller
förläningar. Men ifall Gud oss någre lifsarfvingar skulle
beskära, då bore åt arffurstarne, som till regementet ej komma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
