Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det tvåfaldiga krafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrandes pretentioner på alla områden visa en frodigare
växtlighet än de styrdas.
Men vi ha nu icke att befatta oss med
oegentligheter, som kunde ha funnits. Vi ha nog besvär med
dem, som verkligen funnits och finnas.
Solon var förmodligen icke den förste statsman,
som för allmänna medel inköpte sköna slafvinnor till
medborgarnes förnöjelse. Men han lär ha varit den
förste, som ordnat prostitutionen medels reglementen.
Däri uttryckte han sin tacksamhet för den sociala
nytta de prostituerade gjorde samhället, — på samma
gång som han förbjöd dem tillträde till tempel och heliga
platser. Han bestämde äfven, att de offentliga kvinnorna
skulle bära en viss uniform och bilda en korporation
med särskilda förpliktelser. Detta var omkring 600 år
före Kristus.
Lord Roberts, Englands armés öfverbefälhafvare,
gaf order om, att åt trupperna i Indien skulle anskaffas
ett tillräckligt antal unga, vackra flickor, hvilka man
borde förse med snygga bostäder och öfvervaka enligt
gifna bestämmelser. Det var 1886 efter Kristus.
Skillnaden är icke storartad.
Denna omtanke från öfverordnades sida, att den
manliga massans erotiska önskningar skola tillgodoses,
går som en röd tråd genom tiderna.
Den är ett moment i härskarelisten. Så länge de
elementära drifterna, jämte dryckenskapsbegäret, få
tillfredsställas, hålles det urgamla missnöjet öfver fattigdom
och sociala orättvisor i ett någorlunda sofvande tillstånd.
»Man styr folken bäst genom deras laster», säger den
katolska kyrkan rent ut.
I alla sjöstäder längs våra kuster är det ett stående
argument, när glädjeflickornas vara eller icke vara
diskuteras af stadens fäder: »hvart skola de främmande sjö-
männen gå, om det inte får finnas några allmänna
kvinnor?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
