Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det administrativa godtycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man framhåller dess sammanhang med det hela, för att
rättvist bedöma dess både skyldiga och oskyldiga offer.
Man nämner mannen såsom den verkligen skyldige,
att det är hans efterfrågan, som skapar tillgången.
»Ingen prostituerande man — ingen prostituerad kvinna.»
Men om han bär skulden, skall icke hon bära straffet.
Man anstränger sig äfven att få en så exakt
definition som möjligt på hvad som menas med en
prostituerad. Många försöka sig på en utredning af detta
begrepp med mer eller mindre framgång.
En doktor Martineau har sagt:
»Den prostituerade är en kvinna, som håller sig till
disposition åt den, som betalar henne.»
Men han insåg själf, att denna definition kom att
utsträcka sig till kategorier af kvinnor, som alls icke
förtjänade detta föraktade namn.
Alla föreningar mellan män och kvinnor, lagliga
eller olagliga, där icke kärleken är det uteslutande bandet
skulle nämligen i så fall kunna draga med sig
konsekvensen att kallas prostitution.
Alla de, som gifta sig för pängar eller sociala
fördelar skulle då vara prostituerade.
Alla konstnärinnor, skådespelerskor, bodflickor,
sömmerskor, arbeterskor, som ha för liten lön, och
därför måste söka manligt stöd, skulle då vara
prostituerade.
Alla de relativt fina och städade demimonde-damer,
som dela männens inkomster mot det att de sällskapa
med dem, skulle då vara prostituerade.
Ja, hvarje kvinna, som jämte könsumgänge haft
ekonomisk fördel af en man, skulle strängt taget vara
prostituerad.
Men hur många blef det då kvar?
En annan känd definition — af en fransk författare,
Emile Richard — lyder så:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
