Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Raskol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som religiös art. Härigenom vardt raskol i
viss mening en folkrörelse äfven emot
ämbetsmannavälde och förtryck.
I samma mon som raskolnikernas
nybyggen tillväxte i antal och omfång, organiserade
de sig på grundvalen af folkets begrepp om
frihet, jemlikhet och sjelfstyrelse. Härigenom
sattes de äfven bättre i stånd till att skydda
sig gent emot regeringen. Till dessa
undangömda nybyggen flyktade nu icke blott de
för sin religiösa tro förföljda, utan äfven
lifegna, som ej längre kunde uthärda sina herrars
ok; soldater eller värnpligtige, som ville
undkomma krigstjensten; samt gäldenärer och
brottslingar.
Många af dessa flyktingar, som begåfvo
sig till de aflägsna stepperna vid Rysslands
gränser i öster och söder, rönte ett varmt
mottagande bland den krigiska befolkning,
som under en följd af århundraden, af
missnöje med det despotiska ryska väldet, tagit
sin tillflykt till dessa aflägsna trakter och der
upprättat ett eget välde, de donska
kosackernas mäktiga militärrepublik.
Bland denna tappra och frihetsälskande
befolkning vunno raskolnikerna anhängare i massa,
och de togo äfven liflig del i det
fruktansvärda kossackupproret under Katarina II:s
regering. De upproriske kämpade under
raskolnikernas korsbanér, och upprorets ledare,
Pugatchef, lofvade folket i en proklamation, »tillika
med korset och skägget, billigt salt och fritt
land, ängar och fisken».
Peter den Stores regering med alla dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
