Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Söndring inom Raskol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbundo sig till att lefva ogifta, egnade sig
helt och hållet åt att undervisa raskolnikernas
barn.
Det var raskolnikerna som allra först
införde regelbundna folkskolor i Ryssland, och
det redan ett århundrade före de officiella
skolornas upprättande 1861. På den tiden
träffade man sällan på en ortodox mushik, som
kunde läsa, då deremot bland raskolnikerna
både män och kvinnor vanligen voro
läskunniga.
Mycket begifna på religiösa disputationer,
anordnade raskolnikerna ofta offentliga
diskussionsmöten, hvartill deltagare infunno sig från
långt aflägsna trakter. Som vanligt vid
religiösa diskussioner, gick det ofta mycket hett
till på dessa möten. Ofta gälde dessa
diskussioner obetydliga ritualfrågor. Framstående
predikant-disputatorer beredde sig med fastor
och studier på dylika andliga kämpalekar och
utgåfvo sedan skrifna afhandlingar öfver
diskussionsämnena, hvilka afhandlingar kopierades
och lästes af folket. Dessa afhandlingar
förrådde ofta stor tankeskärpa, och, såsom
omedelbart utgångna från folket, ega de ett särskildt
intresse. Det är naturligt att tänkande bönder
bland de ortodoxe kände sig dragna från det
döda tillståndet i deras kyrka till de ifrigt
forskande och diskuterande raskolnikerna.
Härom säger den ryske författaren Ivan
Axakoff: »Ortodoxe bönder med intellektuel
begåfning och åstundan att använda den i någon
andlig riktning, som ej intresserade de
ortodoxe eller var misstänkt för presterskapet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
