Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Stundisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa ämnen, som så lifligt intresserade honom.
Han hyste likväl ingen afsigt att grundlägga
någon ny sekt, såsom han sjelf förklarade. »En
dag», sade han, »började folket vid ett
bymöte diskutera religiösa frågor, och presten,
som var närvarande, kunde ej förklara
någonting till folkets belåtenhet. Derpå kände jag
inom mig sjelf en brinnande åstundan att fatta
Guds ord med mitt eget förstånd och att tolka
det för andra. Det var många människor,
som önskade höra mig, och jag fortsatte att
förkunna evangelium, såsom jag sjelf förstod
det, för dem alla.»
På detta sätt uppstod småningom under
åren 1864—66 första början till stundisternas
samfund i byn Osnova, icke genom någon
direkt omvändelseverksamhet å de tyske
protestanternas sida bland deras grannar ryssarne
— de hade under ett helt sekel bott sida vid
sida med dem utan att någon omvändelse från
den grekiska katolicismen till protestantismen
förekommit — utan genom de intryck en
simpel rysk bonde erhållit i umgänget med en
kristligt sinnad protestant.
Ratushni och hans vänner gjorde nu
upprepade besök hos tyskarne i Rorbach för att
inhemta undervisning i protestantismens läror.
Det lider intet tvifvel att de ryska stundisterna
mottogo stort inflytande af den tyska
protestantismen vid utbildandet af sin lära, ehuru
de inför myndigheterna visligen förtego detta
för att ej bringa sina tyska bröder i svårighet.
Till en början antogo stundisterna
protestantismens läror och sakramenter, men deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
