Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Pashkoffiterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han under sin trettiofemåriga vistelse i
Ryssland aldrig varit föremål för några klagomål
eller någon anklagelse för att hafva brutit mot
landets lagar.
Detta kraftiga försvar, understödt af engelske
ministerns och många af Pashkoffs vänners
inflytande, tycktes skenbart hafva åsyftad verkan.
Grefve Tolstoi förklarade den 5 juni: »Jag
skall tillåta herr Hilton återvända till sitt hem
i Bogojavlenski, och jag skall gifva order om
undersökning af hans sak på ort och ställe.»
Herr Hilton begaf sig tillbaka. Då han kom
dit, möttes han af den underrättelsen, att han
hade beviljats 2 månader för att ordna
Pashkoffs affärer. Vid slutet af denna tid måste
han lemna Ryssland. »Men», sade han till
polischefen, »min sak skulle ju undersökas.»
Härtill kunde polischefen ingenting svara. Han
vände sig till guvernören, men fick intet
besked. Han väntade förgäfves på uppfyllelsen
af ministerns löfte. Då han kom till
Petersburg och förehöll dervarande vederbörande
polischef detta löftesbrott, fick han till svar: »Vi
behöfva ingen laglig undersökning för att sända
en främling ur Ryssland. Regeringen har
beslutit, att ni skall lemna Ryssland — jag råder
eder att fara!» — Anklagad af en anonym
fiende, dömd ohörd, måste han »fara» och
förlora icke blott en inkomstbringande syssla
utan äfven till stor del sina hopsparade medel,
insatta i ryska företag.
Herr Hilton efterträddes af sin bror, äfven
han en engelsk dissenter. Alt gick väl ett par
år. Men förföljelsens demon slog ned äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
