Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lens frälsning, lif och helsa, hvilket alltid förblefve den
stora hufvudsaken, ösa ur källan, utan äfven ofta blifva
qvarsittande vid dess rand, för att, medelst Guds Andas
bistånd, mer och mer förnimma, huru en outsäglig glans
och härlighet för den stilla betraktelsens öga der afspeglar
sig. Under’ sådana sysselsättningar vore det ej möjligt
annat, än att lusten skulle uppstiga hos många att äfven
få egna sitt allt, sin kraft, sin lifstid åt detta saliggörande
ords förkunnande. Hos andra skulle, såsom nu sällan är
händelsen, kärleken till och umgänget med den bok, vid
hvilken de ljufvaste minnen sålunda blefve fastade, följa
med in i hvilket kall och yrke som helst. Skriften
förblefve ej, såsom så ofta är fallet, för den i lifvets värf
verksamme mannen, en i inre och yttre mening förseglad
bok: dess tankegång, syftning, åskådning, anda, lära stode
ej så fjerran och främmande. Man skulle ej mer, vid
blotta skymten af grundlighet i motsägelsen emot den
heliga urkundens för det christliga medvetandet mest dyrbara
läror, stå handfallen och svarslös, ja, göra ett öppet affall
ifrån den saliggörande bekännelsen af den sanna tron på
Guds enfödde Son, skriftens kärna och strålande ljus, all
lefvande Christendoms eviga grundval.
Den riktning uti religionsundervisningsväsendet,
hvilken för det närvarande är den bestämmande, för att icke
säga rådande, i Preussen, har sitt uttryck och sitt stöd uti
de trenne Preussiska regulativerna från 1854. De
innehålla de föreskrifter, som äro att iakttaga med afseende
på undervisningen i dess helhet uti seminarierna, i de för
dessa seminarier förberedande anstalterna, samt uti den
egentliga folkskolan. De hafva från skiljda håll blifvit
mycket olika bedömda. En olycka kan det på sitt sätt
sägas hafva varit, att de utfärdades under en politiskt
upprörd tid, då de lätt ådrogo sig det högst ofördelaktiga
skenet af att tjena politiska åsigter och afsigter. Ser man
bort ifrån denna omständighet och ser man på saken sjelf,
så kan man knappt undgå att erkänna ej blott den
välmening, som låg till grund för dem, utan äfven deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
