Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tan och kärlek till Gud, ej tacksamheten för hans nåd i
Christo Jesu, utan Tden egna fördelen, den egna
njutningen, med ett ord, den evdemonistiska principen, hvilken
redan Kant, sednare Schleiermacher tillbakavisat, men som
alirastarkast motsäges af christendomens sjelfförsakande och
dock alltid fröjdebringande anda, framställes såsom
grunden för redlighet och dygd. Denna katekes var en basun
med oklar och otydlig ton. I den mån som Guds Anda
äfven inom denna kyrka blåste öfver de döda benen, i
samma mån/insåg man nödvändigheten att erhålla ett nytt
uttryck för församlingens tro och bekännelse. Då de,
hvilka skulle lära menniskorna till himmelen, ville gifva
en tydlig och skriftenlig utsago i de ytterst vigtiga
frågorna om själens frälsning och salighet, gjorde denna
katekes allting åter ovisst, vacklande, otydligt. Sedan 1853
har man med största sorgfällighet riktat sina bemödanden
åt att få en katekes, som svarade emot det inom den
egentliga församlingen åter till lif och sanning komna
trosinhehållet. Uppgiften uppfattades icke så, att man
skulle gifva en förklaring af Luthers katekes i form af
en lärobok, utan denna förklaring skulle vara uttrycket af
församlingstron, en bekännelsebok, icke i dogmatiskt
symbolisk mening, utan i meningen af det bekännande, som
är trons naturliga yttring. Då man hade detta riktiga
uppsåt, begick man, enligt vår öfvertygelse, ett fel deruti,
att man icke lät det behöfliga arbetet framspira ur det
innersta af den tids och den församlings trosväsende, i
hvilken man lefde, utan tog sin tillflykt till det, som
redan fanns till och redan förut visat sig
välsignelsebringande. En katekes, författad af en på sin tid högt ansedd
theolog för tvåhundrade år sedan, Generalsuperintendenten
i Celle Walther, som dog 1662, lades till grund för de
committerades arbete. Den blef dels utvidgad, dels på
flere ställen i enlighet med en sednare tids tänkesätt och
språkbruk omarbetad. Detta arbete har icke haft att
glädja sig åt den framgång, det ur väsentliga
synpunkter kunde anses förtjena. Det påböds väl af konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
