Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som farit öfver vingården, bekommit en ökad styrka. Ser
man efter med mer sorgfällighet, vänder man sig åt
samhällets periferi, så upptäcker man snart, att man har nöd
framför sig och den stor, hjertskakande. Det är en här
af odödliga andar, som ropa på hjelp, det är en här af
otillfredsställda, medvetna eller omedvetna behof af ljus,
utsigt, frid, lif och oumbärlig förhoppning för den
stundande evigheten. Det sköna, det outsägligt uppfriskande
är nu att vidare se, huru på alla punkter af
samhällsorganismen ett sträfvande vaknat till lif att ersätta
bristerna, uppsöka de hjelpbehöfvande och bispringa den
andeliga nöden. Från Lorden, som på sitt stora gods samlar
sina underhafvande till bön och daglig uppbyggelse i den
allraheligaste tron och personligen lägger hand vid deras
barns upplysning i de stora evighetsämnena, till den unge
affärsmannen, som med innerlig hjerteglädje använder sina
lediga stunder att bereda sig till den kommande
söndagens efterlängtade möte med de älskade lärjungarne i
bibelklassen: från prelaten, hvilken, såsom den nuvarande
menniskokäre biskopen af London, är outtröttlig att taga
vård om de fattiga och isynnerhet sörja för deras barn,
till den sjelf fattige stadsmissionären, som, vandrande i sin
Frälsares kärleksspår, blott synes lefva numera för att
tillrättaföra, vägleda, hjelpa, lindra, vederqvicka, hvilken rad
af menniskovänner, verkande i stilla välsignelse! I
parlamenten, i regeringen, bland kyrkans män, bland de öfriga
religionssamfundens tjenare, i de af Gud benådade, från
himmelen styrkta ynglingarnes och jungfrurnas glada lag,
är det samma ämne, som står öfverst på dagordningen.
Tanken på medmenniskors andeliga och eviga glädje, på
medmenniskors vinnande för det eviga ljuset, är den mest
framstående, den mest återkommande, den mest trängande,
den mest drifvande. Det är en väldig kamp, en kamp på
lif och död, en kamp i bön, uppoffring och sjelfförsakelse.
Kampen är väldig, icke med hänsyn till de menskliga
krafterna, hvilka ofta äro små och oansenliga, utan med
hänsyn till det stora i uppgiften och framför allt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
