Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkan stred och led för sin öfvertygelse, ung och
gammal, rik och fattig och uppöfvade tankeförmågan, under
det på samma gång de små gemensamma gudstjensterna
hvarje dag vid familjehärden och prestens ord i templet och
själavård i det dagliga lifvet stämde sinnena för
öfverjordiska ämnen/ Den tappra striden för Jesu Christi
konungamakt i sin kyrka, den personliga
delaktigheten uti och det friska minnet af de många hänförande
martyrskapen för Herrans Jesu krona och för hans bruds
prerogativer på jorden hafva — om detta uttryck tillåtes
oss — mer än något utgjort den folkskola, i hvilken
Skotten erhållit denna blick för och i religionsfrågor, denna
kärlek till sin gudstjenst, denna trohet emot sin kyrka,
denna hängifvenhet åt Herren, Frälsaren, Konungen, denna
längtan efter det eviga, denna osläckliga lust att vara med
i arbetet för utvidgande af den himmelske herrskarens rike
på jorden; hvilka drag temligen starkt utmärka den
Skottska ehristenheten. Så gammal än den egentliga folkskolan
i Skottland må vara, så mycket den måhända kan hafva
bidragit till det mått af andlig bildning, som der i
allmänhet förspörjes och hvarom dess Historia, oaktadt alla
menskliga öfverdrifter och till och med förvillelser, bär ett
egendomligt vittnesbörd, så tro vi, att å ena sidan den
energi, den fasthet, den verksamhet, som kyrkan,
isynnerhet under vissa perioder, har utvecklat, och å den andra
det religiösa lifvet i hemmet varit det, som gifvit
religionskunskapen i Skottland dess must, dess kraft, dess kärna.
Mer än en gång hafve vi bevittnat, med hvilken lust och
glädje fäderna, mödrarne isynnerhet införa sina barn
framför allt i de eviga sanningarne, men äfven i dess stora,
kyrkliga minnen. Hemmets inflytande på de uppväxandes
hjertan är tydligen nu såsom förr ett kyrkans
hufvudögonmärke. Fadren är åter, så snart den gamla, nästan
nationela patriarkaliska andan åter kommer till stånd,
derigenom att lif begynner spörjas på en ort, en prest ibland
de sina, hvars allvarsamma göromål det är att uppväcka
och underhålla offerelden i tjället. Faran för en fin for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
