Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den angelägenhet, hvarom är fråga, nu möter en
gynnsam tid, ty Herrans Ande är på färde. Hvem är det,
som vill hemsöka hemmen med en ny nåd till att låta dem
ljuda af bekännelsens, undervisningens och lofsångens röst?
Hvem är det, om ej han, som af gammalt älskar Svea folk
och i stor nåd bjuder sig till oss såsom en Fader till sina
barn. Vi hafve vågat antyda, att en vår är i annalkande, ja,
har på visst sätt inträdt bland andra med Evangelium
benådade folk och riken: en dag bräcker tvers igenom de stora,
mäktiga töcknen, hvilka falla starkt i ögonen vid den
ytligare betraktelsen; men vi hafve särskilt en djup aning
derom, att Herren vill sända nya krafter och öppna nya
utsigter för sträfvandet emot det stora målet äfven i vårt
eget dyra land. Men vi hafve här alle ett arbete, dels
för vår närmaste krets, dels för den fjermare. Vi måste
stå en för alla och, alla för en. Det gäller att arbeta
med samlad hand, hvar och en efter sin särskilta gåfva.
I denna punkt, der fråga är om våra barns sanna väl,
om vårt lands inifrån uppväxande styrka och framtid, må
olikheterna, så mycket som möjligt är, utjemnas och
försvinna och våra bemödanden innerligen förena sig! Äre
vi ej och kunne vi naturligtvis ej vara belåtne med, att
formeln och bokstafven äro rådande der, hvarest, om
eljest någorstädes, sanning, lif och frihet skulle föra sin
glädjande spira: är cisternen oss för grund, då vi behöfve
källans friska språng, så låtom oss framför allt sjelfve stå
upp och, sjelfve frigjorda, leda våra barn, vår dyra
ungdom, till glädjebrunnarne. Då blifva ock offren och
sjelfförnekelsen lätta Skolan, så väl den högre som den lägre,
men isynnerhet folkskolan, särskilt med afseende på
religionsundervisningen, behöfver nemligen i våra dagar, der den skall
kunna utföra sitt sköna värf bland vårt i yttre mening
starkt framåtsträfvande folk, varma offer af kärlek,
deltagande, förbön, gifmildhet och personlig ansträngning. Ses den
an med christlig välvilja, så blir den en välgörarinna,
yppare i samma mån den är ifrig att tjena. Men skön öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
