Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnor, som vi behöfva. 221
De starka, de glada, de skrattande kvinnorna,
som taga plikten som en dans, hvar äro de?
Fylken Eder! —
Det är sådana kvinnogestalter, som skymta
för vår syn, då vi drömma om ett Kvinnornas
århundrade. Det är sådana vi behöfva, men
i lusendetal för alt fullborda den nydaning,
som samhället suckar efter.
Men hvem blåser lif i de snörda och
svarf-vade, som pipa för en fläkt och rodna för ett
ord, men förslösa sin lifskraft i kvalmiga
drömmar? Hvem blåser lif, när viljan är så vek
och tron är så matt? — När kvinnofötter trippa
på gatstenarne, som vore de af glas, både
fötter och stenar? — När sunnan »blåser kall»
och vårsolen »förlamar»? — När allting är
så skört och så sjukt och så svagt och endast
grämelsen är stor och gigantisk?
Ack, kära mina systrar, om jag kunnat hålla
mig för skratt, så hade jag längesedan gråtit
mitt blod bort i tårar öfver oss, vår litenhet
och vår ynkliga svaghet! — Och hvem blåser
lif, ger oss märg, ger oss kraft, ger oss tro
och förtröstan och heder? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
