Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renskrivaren - VII. Släktkärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
SLÄKTKÄRLEK
Ett halvt år därefter smög sig i aftonskymningen
hösttiden en man, vars ålder syntes närma sig trettiotalet, tätt
invid knutarna av en mindre rödmålad boning, belägen en
mil från Stockholm.
Mannen nalkades ett av de små fönstren, innanför
vilket en rödrutig gardin hängde. På gardinen upptäckte
han ett hål, varuti han, med tillbakahållen andedräkt,
tittade.
Då mötte hans blick följande scen:
En ung kvinna, men mycket blek, satt på en stol mitt
i rummet, hållande en skål intill munnen på en halvklädd
treårig gosse, stående framför henne, under det ett annat
barn slumrade i en bredvid stående vagga. Kvinnan bar
svart klänning, vars snitt närmade sig allmogens; men i
hennes anletsdrag låg något som utvisade ett fordom, om
just ej av lycka, åtminstone av det slags välstånd, som
allmogen endast känner till namnet.
Efter att en längre stund ha tittat in i stugan, drog
den hemlighetsfulle åskådaren sitt huvud tillbaka,
avtorkade några tårar, som skymde hans blick och avlägsnade
sig från stugan, tagande vägen till herrgården, som
beboddes av en arrendator, vilken på efterfrågan snart
visade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
