Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Två unga änkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infanteriet ha inga obilliga anspråk. De våga sig sällan
på 100,000; hälften är redan mycket för dem, men under
fjärdedelen kunna de knappast gå, ty det är just jämnt
vad som behöves för att lägga ned i arrendet av någon
större lantegendom, deras vanliga tillflykt. Men vår
beskedlige infanterilöjtnants utsikter voro mulnare än
vanligt. Han skulle, i brist på bättre, ha nöjt sig med enkla
tiotalet, men hade förgäves gapat efter det. Det är
följden av att spela dansmusik, när man borde dansa, och att
sufflera, när man borde agera.
En förmiddag begav sig vår olycklige infanterilöjtnant
på väg till den gemensamma promenadplatsen; men när
han skulle gå förbi den paviljong, fru T. bebodde,
stannade han, ty han fann den unga änkan sittande i
verandan, men vid det mest svårmodiga lynne. Hennes ögon
buro spår av tårar, och hennes barm hävde sig våldsamt
under det gröna taftet. Löjtnanten närmade sig, hälsade
och frågade naturligtvis hur det stod till?
Fru T. dröjde en stund med svaret; men slutligen och
liksom fattad av en lycklig ingivelse, reste hon sig och
frågade med feberaktig iver:
»Vart ärnar löjtnanten sig?»
»Till promenaden», svarade denne.
»Vill ni göra mig sällskap dit? Vill ni bli min
kavaljer?»
»Med största nöje.»
»Gott, så kom! Bjud mig er arm!»
»Men löjtnant v. K.?» invände infanteristen, i det han
varsamt såg sig omkring.
»Vad har jag med honom att göra!»
Vår löjtnant, anande att det kommit smolk i mjölken
mellan de älskande, bjöd den unga änkan sin arm och
gjorde sig så älskvärd som möjligt. När de kommit på
promenadplatsen, där alla badgästerna redan voro i
rörelse, visade sig fru T. ytterst glad och språksam och
vände ofta med en viss förtrolighet sitt ansikte mot sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
