Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västervik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalmar
Jag är kinkig i fråga om flickors utseende, ty jag betraktar
dem från ”konstnärlig” synpunkt — hör du det!)
Men glädjens dag är kort. Klockan närmade sig till nio
och den boven rapportören förkunnade, att fartyget
väntade på oss. Vi måste alltså slita oss lösa från hela
sällskapet och från maten, som till värdfolkets förtvivlan ej
förrän nu hunnit framdukas. Vi togo avsked, pallrade mot
stranden, såg på avstånd tullförvaltarens öppna fönster
fulla av huvuden, men ett självskapat ödes obeveklighet
förde oss bort, och snart låg Kalmar i fjärran. Den
nedgående solen kastade sin eld på master, fönsterrutor och
torn, till dess en bergudde i hast skymde bort den
glimmande synen. Vi gingo ned och tog revansch i
matsalongen.
Så småningom kröp man till kojs med huvudet uppfyllt
av Paulines och Heddas daguerrotypier, och man var nog
gemen att icke desto mindre sova rätt gott, och att låta
hela stora stycken av kusten dansa förbi utan att granska
deras behag. Sedan jag efter en blick utom förhängena
övertygat mig, att den lille fiffige auditören redan var
i farten med sitt hårvax och sina rakknivar, trädde jag
huvudet på sned ut genom kojfönstret och varsnade på
långt avstånd några långa, låga fästningsverk och ännu
längre bort några svarttandade skeppsskrov. Det var
Kungsholms och Drottningskärs fästningar vid
inloppet till
4* Hollertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>