Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrona
genom baron Gyllenhaals godhet, efter att i många år ha
knogat som tullfiskal i Norrköping, äntligen fått sig det
i sanning feta brödstycket i Karlskrona. Tacksamheten
lyser också i varje hans anletsdrag, han kramar otaliga
gånger baronens vänstra hand, han ler och hickar,
stammar och svänger med sin trekantiga hatt, den han under
hela vägen bär i handen. Han blickar oroligt framåt för
att se, om vägen är fri, och han skulle bestämt vilja ha en
svans för att vifta därmed — i stället vrickar han
idkeligen på frackskörten.
Baronen vill bespara mig nöjet att genomse
räkenskaper och kassa, och ber därför tullförvaltaren ge mig en
ciceron. Den lille mannen är i ett skutt vid fönstret och
ropar med hög röst: ”Kustsergeant Malmberg!” En
gammal buss framträder ur fronten, som uppmarscherat
utanför tullhuset, och han anbefalles att visa mig allt, som bör
ses, samt får en skriven lapp, som ger tillträde till
örlogsvarvet. Jag i min ordning vinkar åt den lilla auditörn och
den danska poeten, som åskådat mönstringen, och vi
marschera av, åtföljda av vår kustsergeant, som bär full
uniform, epåletter, kask och släpsabel, samt distinktionsgalon
och medalj för långvarig tjänstetid. Han anser mig minst
för en kapten, ty jag är, såsom ständigt under resan i
Sverige, iträdd uniform, och han talar med mycken
respekt och med handen vid ögat.
Karlskrona gator äro onekligen mycket breda, men
otäckt stenlagda, och husen, utom amiralitetets, tämligen
små. Vi anlända till en stor, trädbevuxen plats mitt i
[s]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
