Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
”Skynda sig nu, Hollertz! Hur heter det:
serovenientibus ...?1 Jag går som hastigast upp till landshövdingen
och sedan måste vi ombord!”
Jag lät ej säga mig sådant två gånger, utan halade med
mig upp auditören och dansken, presenterade dem för
lille ”vallförtultaren” och förklarade, att de hade lika
stort behov av frukost som jag. Där var ännu en mängd
uniformerade kvar (gud vet, hur den lille mannen fått
ihop alla på morgonkvisten, ty klockan var ännu ej nio)
och där var uppdukat ett det magnifikaste bord med
blomstervaser och hjortstek och Karlshamnslax och sparris
och jordgubbar med grädde och kalkon och champagne!
Vi gjorde ett raskt angrepp och svalde en hel hop saker
på en gång. Den gamle kustsergeanten serverade jag själv
i antichambren med en sup, en hel duva och ett glas röd
champagne. Poeten och auditören krusade en smula i sina
resdräkter bland alla dessa galoner, men försmådde ej
godsakerna, och sedan vi kört i oss varjehanda och slukat en
hel mängd viner, krumbuktade vi för den vänlige värden
och stävade sedan nedåt ångfartygsplatsen, illa ansatta av
svett, yrsel och mjälthugg. Klockan tio på förmiddagen
bar det åter i väg. Snarlika boaormen, som under dvala
smälter sin slukade oxe, förgätande all naturens rika
prakt, mojade vi oss på bekväma soffor, försoffade efter
den härliga traktaten, och skänkte endast en flyktig
uppmärksamhet åt de okända kuster, vi passerade. På detta
sätt kommo vi klockan tre på eftermiddagen till
1 ”Serovenientibus”, skämtsam latinsk form för ”sölkorv”.
[58]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
