Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmö
m. m., m. m. Middagen var splendid. Sällskapet bestod av
omkring tjugu personer av alla klasser. Jag hade ingen
”dum” plats, som man säger — emellan värdinnan och
yngsta dottern. Den förra var artig och vänlig, men även
då hon log, vilade ett nästan omärkligt drag av vemod
över hennes ansikte. (En ungherre, kusin i huset, som jag
lärt känna i Stockholm, berättade mig, att styvsonen,
possessionaten, varit kär i henne som flicka, men att hon
var fattig och antog faderns tillbud.) Min andra granne
var pratsam, nästan yr, men med ett gott huvud och, som
det tycktes, icke liten beläsenhet. Värden själv var en av
de lyckligaste jag sett i sättet att göra les honneurs. Utan
att tvinga någon över förmågan förstod han att på der
högsta animera den manliga delen av sällskapet, hade ett
ord för var och en, satte alla i korrespondens med
varandra. I följd av min plats beskaffenhet fick jag äta mer
än mänskligt var — und trinken dazu — så att när
värden slutligen höjde det sista champagneglaset för att
välkomna mig, kände jag, att det behövdes mycken
självbehärskning för att ej visa, huru välplägad jag var.
Efter intaget kaffe med tillbehör avtroppade gästerna,
och sedan jag på det artigaste blivit undervisad i hela
våningens och husets inrättning, likasom jag varit en
spekulant därpå, proponerade värden en liten tur i vagn.
Vi stego alltså upp, jag, han och flickorna, och jag kan ej
beskriva alla de komplimanger, det krus, vägran och de
övertalningar, varigenom jag slutligen fick hedersplatsen.
Man satt i de mjuka dynorna och rullade bekvämt åstad
[67]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
