Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marschroute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
blad, med grupper av alarnas yviga, mörka lövverk och
frodiga utseende, bjärt avstickande mot ymnigt
uppstickande pilar.
Vi hade på långa sträckor genomfarit en natur som
liknade stundom en prunkande skönhet, stundom en
furstinna i galadräkt. Nu höjde sig landet, verkliga anledningar
till berg började förekomma och slutligen hade vi både
berg och dalar liksom i den gamla kära Norden. Jag
tyckte mig se gamla bekanta, då jag först sparsamt men
sedan i massa såg granar, mörka, allvarsamma och
oföränderliga som fasthetens, djärvhetens och lugnets
symboler och de lika allvarsamma men något tristare tallarna.
I Sachsen, till och med i bergstrakten, syntes
befolkningen vara ännu talrikare än i Brandenburg. Det var en
oändlighet av städer och byar. Vi kommo tidigt nog till
Zittau, en vacker stad vid floden Niesse på själva
Böhmergränsen. Vi skulle här invänta baronens brev från Sverige,
kommande över Berlin, och som det ännu var ljust, gick
jag ut och spånslog. Hela staden såg ut som en stor fabrik.
Där voro idel väverier, kattunstryckerier, färgerier och
garverier, och ingen var sysslolös mer än jag. Värdshuset,
där vi bodde, hade ett tämligen populärt utseende. Vi
anvisades ett par rätt vackra rum en trappa upp, men på
nedre botten var en stor sal, vars framsida var nästan helt
och hållet öppen mot gården. Där stektes i en stor spis
och där satt gäster vid sin bier. Där såg så trevligt ut, att
jag gick in. Värdinnan i stor hög mössa pysslade i spisen
tillsammans med ett par pigor, värden rökte sin pipa och
[184]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
