Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marschroute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
jag var kättare eller rättrogen. Jag lät värden förstå, att
deras sätt och skick förvånade mig, och han svarade så
katolik han var i ungefärlig översättning, att de voro ena
stora skojare, att jag borde ha givit dem två groschen, och
att om jag gav dem r00 thaler, skulle de tigga lika
oförskämt ändå.
Jag gick upp och fann vår aftonmåltid framsatt. Den
bestod av ett fat med påbredda smörgåsar, ett par
bumpertar bier och ett fat plommon. Sådan kvällsvard brukas
mycket i dessa trakter. De äta plommon till brödet. Vi åto
för egenhetens skull, och det smakade ej illa. Posten kom
på morgonen. Friherrinnan Gyllenhaal skrev, att man var
mycket ledsen i Stockholm, ty kungen var sjuk och hade
inställt sin och familjens tillärnade resa till Särö.
Aftonbladet och Posttidningen, som medföljde, berättade
detsamma och dessutom, att koleran uppträtt i Hamburg,
Lübeck och Stettin m. fl. ledsamma nyheter, som
förmådde baronen till beslutet att genast vända om hem. ”Vi
måste höra, om Stettin är friskt”, yttrade han, ”då fara
vi därifrån direkt till Stockholm. Är det smittat, måste
vi söka över Hamburg komma till England och därifrån
till Göteborg, ty jag ligger ej en dag i karantän.” Adjö,
vår vackra resplan, adjö, Paris!
Vi togo genast posthästar och voro två dagar därefter
åter i Berlin. Här funnovi besannat, att kolerafall uppträtt
i Stettin, ja, redan i själva Berlin! Vi avvaktade således icke
stadens förklarande för smittad utan kastade oss in på
natträngen. Jag sov icke en blund för de pratande tyskar-
[186]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
