Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avsked av Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avsked av Tyskland
mot ödet, som dock låtit mig vara med ett stycke av all
världens väg, och förnöjelsen över en verkliggjord
ungdomsdröm gav mig åter mod. ”Att till Olympen hinna,
gör ej begäret nog...” En utsvävande fantasi kan väl
drömma om la France, la belle Italie och ändå högre, men
för en fattig karl att dock få se och befara några bitar av
främmande länder under de förhållanden, som träffade
mig, det är lycka nog!
Att initiera sig med ressällskapet gav också snart
sysselsättning. Samlingen var åter tämligen brokig. Där funnos
engelsmän med stela fadermördare — very fine collars —
över vilka deras polisonger nedhängde liksom vinrankor
över ett plank. De vandrade för sig själva tämligen tysta,
gjorde en och annan anmärkning över sjön och fartyget
och läto då och då höra sitt yes! eller indeed! Där voro ett
par unga fransmän, vilka sinsemellan förde lika mycket
väsen, som hela det övriga sällskapet. De voro bägge
försedda med tjocka sjubbskinnspälsar, dem de behöllo på sig
hela dagen under den mest tryckande värme, och de
tycktes med förundran se de andra passagerarnas lätta
sommardräkter. Troligtvis hade de väntat sig en sibirisk
väderlek, och ehuru pälsarna slutligen måste fläkas upp,
runno dock deras ansikten av svett. Där funnos tyskar i
parti, judar och om Gud mindre underkunniga
göteborgare. Alla dessa måste av en honett man räknas som
utlänningar, ty herrar göteborgare med sina mer eller mindre
veritabla engelska kläder och fysionomier, föredraga
på resor hellre tyst och tråkig ensamhet än misstanken
[215]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
