- Project Runeberg -  Resa omkring en mycket liten bit av jorden /
217

(1949) [MARC] Author: Magnus Hollertz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avsked av Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avsked av Tyskland

livlighet och entusiasm sitt levnadssätt i det vinflödande
Bordeaux och förtäljde huru han, en fattig
tjänstemansänkas son i Stockholm, hade haft lyckan att behaga en
gammal avlägsen släkting till hans mor, bankiren de
Noër, som för åtskilliga år sedan besökte Sverige, och fått,
ehuru blott tretton år gammal, medfölja onkeln till
Bordeaux, blivit anställd på kontoret och slutligen av de
Noër, som blott hade döttrar upptagen till fosterson, huru
han i detta rika hus levde comme-il-faut och nu fått ett
par månaders permission för att besöka sin gamla mor
och sin syster. (Modern, assessorskan Degenaer, är
silvertvättsföreståndarinna på Slottet, och systern, utmärkt
vacker, är för ett par år sedan gift med artillerilöjtnanten
greve Taube.)

Under det vi sålunda samspråkade, sjönk dagen ned,
och vid tiden, då vi kröpo till kojs, passerade vårt fartyg
Öresund, ty resan gällde direkt Göteborg. Det kan här
anmärkas, att min Baro och jag från och med avresan
från Lübeck och sedan så ofta vi satte foten ombord på ett
fartyg alltid hade hårt väder. Den nu förflutna dagen
hade varit tämligen stormig ehuru klar och med vinden
efter oss, och då vi om morgonen vaknade, blåste det åter
hårt och med en sjö som blev allt högre, ju längre vikommo
upp i Kattegatt. Ingen strand syntes, endast ett
skummande hav och vid horisonten här och där en lutande
seglare. I själva soluppgången syntes en mörk strimma på
västra horisonten. Det var förtoningen av Anholt, denna
ensliga ö mitt i det vida havet, som dock ofta är en stöte-

[217]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 14:02:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resaliten/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free