Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
Torekovs köping gav oss sin tribut av några lotsar. Det
ståtliga fartyget klöv sin väg, trotsande alla hinder.
Klockan tolv middagen voro vi i Hälsingborg, klockan ett
i Landskrona och klockan fyra eftermiddagen syntes åter
det kära Malmö. Men vi fingoej denna gång fritt inpassera.
En kronobåt med vimpel och flagg kom emot oss vid
hamnmynningen. Det var karantänsprejaren. I dess
akterstäv stod en myndig, ehuru knappt till myndiga år
kommen sekundlöjtnant, vilken på en stång fick emottaga
passagerarelista och sundhetspass, och på vars upprop vi
alla måste visa oss vid relingen och ropa ja som rekryter.
Under tiden kom en dansk färjemansbåt, vilken gav fan
i prejaren och under fulla segel styrde förbi. Uppropet
måste nu avbrytas och vi förständigades att vänta för att
åse, huru prejarbåten sträckte ut efter dansken, upphann
honom och under utösande av ovett, hotade att kapa hans
storskot, om han ej drejade bi. Efter denna löjliga
manöver kom han åter och lät oss slutligen passera.
Hos tullförvaltaren Bellander, min gamle hederlige
värd, var denna gång så mycket folk inlogerat, att han
hade berett mig bostad hos sin syster, en gammal dame,
vilken bodde några hörn därifrån på en gata, benämnd
efter något helgon. Hon upplät åt mig en liten våning och
lät mig ej vara i fred för idel omsorger. Landshövding von
Troil bjöd oss på aftonen till sitt hus, där vi talade inom
marginalen med gamla nåder och förtärde ärofulla
smörgåsar och förnäm ölost.
[274]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
