Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår kurir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
karl bland extra vaktmästarepersonalen, som vore ogift
och kunde skickas vart som helst.
Just som vi nu sitta i vagnen, infinner sig den utsedde,
en ung man av ofördärvat och ödmjukt utseende, och gör
honnör, bärande under armen ett litet knyte med några
skjortor. Han tillfrågas om sina levnadsomständigheter,
uppger sig vara tjugusex år, ogift, ha varit betjänt hos en
ryttmästare vid skånska husarerna, kunna räkna och
skriva, köra hästar, sköta vagnar, vara e. o. vaktmästare
vid Hälsingborgs tullkammare och heta Bengt Schiött.
”Gott”, säger baronen, ”här är marschroute och här är
respengar. Res genast och beställ hästar på alla stationer
för oss och nattkvarter, två rum, på de ställen som
ärouppgivna. Sov på kärran och vänta oss i Jönköping.” Så
avfärdad gjorde han ställningssteg och försvann till sin
tjugufemmila sändning.
Vi åkte uppför den branta landhöjden förbi ruinerna
av det uråldriga tornet Kärnan, gjorde ett besök i
grevinnan Posses villa och i grevinnan Barks förut omtalta, från
vars höjder jag kastade långa och saknadsfulla blickar på
det danska landet, Kroneborg, Hven och det
segelbesvävade Sundet. Härifrån fortsatte vi turen till Rosendal,
där vi förut varit på nedresan. Här stannade vi det
övriga av dagen. Jag fick tillfälle att beskåda ett äkta
gammalt skånskt herresäte. Boningshuset eller slottet var
av tämligen ful form, ungefär som Löberöd, men försett
med stora torn på sidorna, flera gamla familjers förenade
vapensköldar över porten, fromma tänkespråk, inhuggna
[276]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
