- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
128

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

några stora ormarter. Han räknar först upp en mängd
djur, såsom »store lejon, dock släte; björnar, becksvarte
store och grymme; drakar, vildsvin, vargar, kattloer,
hildringar (?), vildkattor, elgar, fiskare (?), espaner (?),
minkar (?), fyrfoter (?), bävrar, uttrar, hästar, oxar, kor,
hjortar och hinner[1] överflödigt; rävar issprängde och
svarte, landsköldpaddor, dessmanskattor brune, store,
sköne till foder; harar, getter, ickornar[2]». Därefter
skildras ett slags »store, farlige och grymme» ormar,
»rateschlanger», varmed han synes åsyfta skallerormarna. De
»hava käfta som en hund; de hugga och bita av en
människas lem, som han vore med en yx avhuggen. (Han är)
så tjock som en människas tjockaste ben. På stjärten har
han hornleder, som skallra likasom de barnskallrorne göra.
När han märker någon människa komma eller vara för
handen, då lägger han sig i ring och sätter upp stjärten att
skallra med, som höres väl på hundra alnar från ormen.
Då kan människan taga sig därav till vara. Voro icke det,
så kunde han göra en osägelig skada. Han kan vara
umtrent tre alnar lång. Och så månge hornleder, som han
haver på sin stjärt, så månge år är han gammal. Hans
färga är brokot, svart och gul, och hans skinn är kosteligit
för havande kvinnor. När de binda det om sig, då varda
de strax lätteligen förlossade».

»I de indianiske insulerne[3] finnes kameler, åsnor,
hagedier och månge sällsamme och underlige djur, som faller
allt förvidlyftigt att upprecitera[4]. Foglar, som in Nova
Suecia
vanka, äro desse: örnar, gyr (?), hökar, gökar,
hägrar, vaktlar, svaner, vildgäss, vilda kalkoner, duvor,
rapphönor, tjädrar, orrar, hjärpar, näktergalar, domare[5],
steglitsor, siskor, spanska flugor och månge slag, som mig
obekante äro. Men uti de indianiske insulerne finnas


[1] hindar
[2] ekorrar
[3] Västindiska öarna
[4] uppräkna
[5] domherrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free