Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»utan give därföre skatt efter påläggningen förutan
överfördslen, ransonen och andre räkninger, om de icke förr
betalte äro». Den som bröt upp ny jord, fick »bördsrätt»
därpå, »barn efter barn», och kunde ej »varda avdriven,
med mindre han har tri års skatt inneståendes, som han
skyldig varder». Om någon åbo brukade kompaniets eller
en annan jordägares jord, skulle vardera lämna halvparten
utsäde. Jordägaren skulle skaffa oxar och »ökier»[1], men
brukaren skulle bruka jorden och försörja kreaturen över
vintern, bärga höet, tröska säden o. s. v. Sedan skulle
vardera få taga halvparten av den skördade säden och
halmen, »räknandes efter provet och röketalet[2]». »Men om
någondera hela utsäden försträcker, då betale den andra
sin halvpart därav, när det påfordras.» Om flera åboer
»sutto tillsammans på ett land» och en eller flera av dem
ville avskiljas från de andra, skulle deras plantager
värderas av »gode männers mätesordom[3]». »Och betale då de,
som kvar sitta, honom eller dem, som utskiljas, efter deras
andel. Eller ock hjälpe honom eller dem på nyian ort att
rödja, bygga, planta eller så, så mycket hans eller deras
anpart fordrar.»
Det var förbjudet att fälla sådana stora furu- eller
ekträd, av vilka man kunde göra »vagenskott(?), plankor
eller annat nyttigt». Tillstånd därtill skulle utverkas hos
guvernören eller andre därtill beställte personer. Den som
tillverkade »plankor, klappbord, vagenskott, timmer eller
vad trävirke det är, som utföras kan», var skyldig att först
hembjuda det för billigt pris till kompaniet eller
landägaren »och have sedan fritt därmed att söka sitt bästa».
Boskapen skulle köpas och säljas efter markegångspris.
Man kunde även »utgiva den till halvnat», d. v. s. hyra
bort den på de villkor, att ägaren skulle få »varannan kalv,
årsgammal och väl födder och hyranden varannan kalv».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
