Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
öfver deras oförskämdhet att våga hejda våra
kameler. Vi frågade vår tolk hvad han trodde
vi skulle göra, och han påstod vi ej hade
annat val än att betala dem hvad de begärde;
t}- i annat fall skulle de taga en af våra
kameler och föra den in i sitt läger, och vi hade då
nödgats betala en vida större summa, för att ut
lösa den. Vi betalade då slutligen en dollar och
fingo så fritt passera.
Samma dag kl. 11 kommo vi till en stad
kallad Dlioheriyeli, som ligger midt ibland Judeens
södra bergsträckningar. Den är ej på något sätt
märkvärdig, och ej skulle vi hafva stannat här,
om vi ej på detta ställe för sista gången
nödgats ombyta kameler.
Här uppstod ett det vildaste gräl mellan vår
tolk och byns innevånare, emedan de begärde
mera för sina kameler, än vi ansågo oss böra
c
betala. Slutligen måste vi dock betala hvad de
begärt och dessutom en half napoleondor i
drickspenningar, för att blidka byns hufvudman, som
blifvit uppbragt öfver att en af Amerikanarne
hotat honom med sin knutna hand.
Efter mycket bråk och långt uppehåll blefvo
vi omsider färdiga till afresa, och efter omkring
fem timmars ytterst besvärlig resa anlände vi
mot aftonen till Hebron, den första egentliga stad
vi kommit till sedan vi lemnat Cairo.
Vi stego nu af våra kameler för alltid. —
Öknen, med alla dess inbillade och verkliga
faror, låg nu bakom oss. Tacksam kände jag mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
