Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
stund, då jag fick återse min kära svenska
reskamrat.
Sedan vi under ett kort samtal meddelat
hvarandra de vigtigaste af våra erfarenheter
under den tid, vi varit skilda, lemnade jag
honom och Doughty, som beslutat att bo i
hotellet, tills han blef återställd från sin sjukdom,
och begaf mig i sällskap med tolken till vårt
läger, som nu var uppslaget på den sydligaste
af Oljobergets toppar. Stadsporten var redan
stängd, då vi skulle rida ut, men den
Turkiska vakten öppnade densamma, fastän det
var långt efter solnedgången och fullkomligt
mörkt.
Vi redo nu ned i Jehosaphats dal, öfver
Kidrons bäck eller rättare den fordna flodens
bädd, passerade Gethsemane och redo upp på
Oljoberget.
Mäktigt talade i mitt inre under denna
nattliga ridt minnena ifrån min Frälsares sista natt
på jorden. Jag red samma väg, som han då
gick. Jag passerade det ställe, der den
kärleksrike dignade under bördan af våra
synder och der han ängslades, förskräcktes och
svettades blod, under den bittra försmaken af
den förfärliga död, han följande dagen skulle
lida.
Jag gick så att tillbringa min första natt på
Oljoberget, der min Frälsare hade tillbringat så
många af sina nätter i bön till Gud — hvilken
afton, hvilken natt var icke detta för mig —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
