Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
serna, hvarpå dessa städer stått, ej med någon
säkerhet ännu kunnat uppletas.
Följ mig, min läsare, så vilja vi bestiga det
nvss omtalade berget nära Capernaum, för att
från denna upphöjda plats betrakta hafvet, dess
stränder och dess minnen.
Hafvet ligger nu framför oss så stilla och så
lugnt, men likt öfriga insjöar, omgifna af höga berg,
kan här i ett nu "växa upp en stor storm," som
upprör vågorna, så att en båt, som stötte ut från
stranden, då sjön ännu låg som en spegel, kan
löpa fåra att "förfyllas" och "förgås" innan den
hunnit motsatta stranden, oaktadt sjön ej är så
serdeles stor.
Sjön är mycket fiskrik och skulle än i dag
kunna gifva "stora fiskafängen," men denna
näringsgren är föga anlitad af strändernas ytterst
glesa befolkning.
De här boende Arabernas sätt att fiska är
ganska besynnerligt och föga vinstgifvande. De
använda två olika sätt att fånga sin fisk. Det
ena är genom en liten handnot, som de utkasta
från stranden och hvarmed de då och då lyckas
göra en obetydlig fångst. Det andra sättet
består >uti att utkasta förgiftade brödkulor: när
någon fisk ätit deraf, dör han innan kort och flyter
på ytan, då araben simmar ut och griper sitt rof.
Han äter sedan denna sunda föda, eller
bjuder ut den åt den resande han händelsevis
möter. Främlingen gör dock bäst uti att motstå sitt
begär att smaka af Galileiska hafvets fiskar, så
framt han icke fångat dem sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
