Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Rundresa Helsingfors — Tavastehus — Tammerfors — Jyväskylä — Wiitasaari — Heinola — Kouvola — Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenmassa med Pyhäjärvis. Staden erhöll sina
privilegier år 1779, men vann sin betydelse först sedan
den år 1821 (efter Alexander I:s besök 1819)
förklarats för fristad. Den är nu Finlands förnämsta
fabriksstad och hvad folkmängden beträffar den tredje
i ordningen (20,132 invånare). Dess västra del är
regelbundet bebygd och prydes af många rätt ståtliga
hus. Den arbetareförstad, som småningom uppstått
på forsens östra strand, „Skyttylä“ kallad, uppfördes
på Hatanpää egendom underlydande arrende mark
och inköptes år 1876 af staden för en summa af
800,000 mark. De båda stadsdelarna förenas genom
tvänne broar, en gångbro med imponerande utsikt
öfver den skummande forsen och lägre ner en bred
körbro.
Främst af alt draga fabrikerna vid forsen vår
uppmärksamhet till sig. På västra stranden ligga
bomullsspinneriet och väfveriet, anlagda på 1820
talet af den skotske kväkaren James Finlayson. Vid
dennes afgång 1835 egde detta fabrik omkr. 500
spindlar och sysselsatte 50 arbetare, nu räknar det
mer än 50,000 sådana spinnmaskiner samt omkring
2,000 arbetare. Midt emot på Skyttylä-sidan finna
vi masugnen samt de stora linne och
järnmanufakturfabriken, nedanom dessa på västra sidan Frenckellska
pappersbruket, längre ned på östra sidan
klädesfabriken och midt emot asfaltfabriken, träsliperierna,
tändsticksfabriken, o. s. v. Intressantast äro de tre först
nämnda inrättningarna.
Sedan vi besett fakrikerna intaga vi
förfriskningar i den väl försedda lilla Restauranten
Strömparterren, belägen på en klippa midt i forsen, och
besöka härefter den Nottbeckska parken, strax
ofvanför bomullsspinneriet, på hvars kontor vi utvärkat oss
tillstånd härtill. Under våra vandringar i staden fästa
vi oss för öfrigt vid den nya vackra stenkyrkan
(arkitekt: Th. Decker) och vid de staden i norr och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
