- Project Runeberg -  Resan till Konstantinopel /
3

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ja, Rostock! På hvarje mecklenburgare öppnas hjärtat
och mången gång äfven penningpungen, när talet är
om Rostock. Hvad Tyrus och Sidon i forna tider voro
för världen genom sin handel, hvad Atén förr var för
världen genom konst och vetenskap, det är nu Rostock för
mecklenburgaren, och Warnemünde är hans Piræus, och
hamndammen Spill bör egentligen döpas om till Sunium,
och där vägen nu går ut åt Papendorf, bör Akropolis stå,
och under rådhusets hvalfbågar skall Aristoteles oupphörligt
gå fram och tillbaka med sina lärjungar, utan att en enda
polisbetjänt har någonting att befalla öfver honom.

Bonden säger: »åka e’ vänna te Rostock», advokaten
säger: »köra in lite till Rostock», och när vi fäst
vederbörligt afseende vid dessa båda klasser i Mecklenburg, så
behöfva vi ej mycket bry oss om, hvad de andra säga.

Sjöstaden Rostock är hvarje verklig mecklenburgares
upp- och nedkomst. Den har äfven en gång varit min
uppkomst, nämligen då jag från storskolan hoppade en pinne
högre, till universitetet; men det är nu länge sedan, och
vi kunna ej mera rätt minnas det, framför allt icke
professor Elversens »Institutioner». Men det minns jag likväl,
att vi studenter förde ett riktigt gladt lif, att vi vid nattetid
jagade omkring med polisbetjänterna, dessa gamla hederliga
stadsknektar, hvilka på den tiden ej voro röda, nej, alldeles
blåa, och att vi äfven slogo in fönstren. Vi löste de stora
sociala frågorna och stiftade en »Allgemeinheit», som de
sakramenskade Constantisterna och Vandalerna skamligt nog kallade
»Gemeinheit». Vi löste äfven andra mycket viktiga frågor,
när vi sutto tillsammans i våra kretsar, till exempel på mitt
rum den viktiga frågan: »Hvad är äran?» Men vi kommo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reskonst/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free