Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvardagskläder. De båda gamla föreföllo honom främmande
och de hade äfven förändrats; Groterjahn hade blifvit en
rik man — och detta i ett nu — han hade fått ett stort
arf, och det gods, som grannen med möda och besvär kunnat
skaffa honom i arrende, det tillhörde honom nu helt och
hållet med rubb och stubb, och detta berättade han honom
nu något skrytsamt och själfbelåtet. De omtalade för honom
sina förnäma bekantskaper, med herr den och herr den,
och huru de kommit i beröring med bildningen — äfven
detta i ett nu — och de mönstrade oupphörligt barnen
och talade om böcker, och han förstod ej ett grand däraf.
Det enda, han förstod af alltsammans, var, då Helena sakta
närmade sig honom och kysste honom på pannan, hvarvid
han kände en varm tår falla ned i sitt ansikte. Han såg sig
om, hon satte sig vid fönstret och såg ut i rymden.
Groterjahn och hans familj foro hem, han var ensam
med sina barn. — Människorna säga att skrattet smittar,
och det är äfven sant; men låt en gång en het tår
falla ned i ert ansikte, så skall ni få veta, hvad mera som
smittar.
Han var så mjuk om hjärtat, han omfamnade sina båda
söner och drog dem till sig samt satte dem en på hvardera
knäet: »Ack, om er mor ändå vore här!» Han sade ingenting
mera; men de båda barnen kände, att allt var så, som
det skulle vara.
Veckan därpå kom hans läkare från Schwerin, hvilken
ryckt honom ur den mörka drömmen; denne ordinerade
nu, att han skulle själf sköta jordbruket, för att han skulle
komma på andra tankar.
»Ni måste vara i rörelse,» sade han, »tills ni blir
alldeles uttröttad, och när ni inte kan gå längre, så rid.
Jag såg på gården ett par vindthundar, hvarför jagar ni
inte?»
»Ack, herr doktor, jag jaga?»
»Ni skall ju inte göra det för ert nöjes skull, utan för
er hälsa.»
Ett par dagar därefter lät han inspektören, som så
länge skött jorden för honom, flytta och började åter själf
på därmed.
»Nu är det alldeles som förr,» sade folket på gården.
På eftermiddagen red han ut på jakt, som om hans lif
berodde af en hare, som sprang före honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
