Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det gläder mig, min kära dotter, att vi bo tillsammans;
men jag sitter här med mina egna betraktelser. Ja,
se på mig, jag är torr som en sill, och af krinoliner skall
ni inte finna ett spår hos mig, och ändå är jag orolig öfver,
huru tio man — det vill säga fruntimmer, skola kunna
få plats här.»
Fru Groterjahn hade annat att tänka på än att prata
persilja med den gamla damen, hennes nerver kräfde ett
soffhörn, och hon hade äfven under hela resan funnit ett
sådant på hvarje hotell; men här? Du, min Gud! Här
såg ju ut som i en modehandlerskas butik, där den ena
asken står öfver den andra; det var kojerna, hvilka voro
inrättade rundtomkring väggarna. — »Mitt lugn är borta,
mitt hjärta tungt, och aldrig, nej aldrig kan det bli lugnt.»
Nej, hon kunde ej bli lugn; hon med sina nerver
kunde väl icke klättra upp i den öfversta kojlådan, och när
hon satte sig ned på den skarpa kanten till den nedersta
kojen, stötte hennes nerver alltjämt med hufvudet mot den
närmaste kojen därofvan.
»Hella, mitt barn, baronen och nu såp...» puff! stötte
hon mot kojen.
»Hvad är det, min kära dotter? Har någonting händt
er? Har ni haft någon förargelse? Hvad ni säger om
baronen och om såpa? Har karlen inte tvättat sig?»
»Nej, tant Lina, kom och hjälp mig, så lägga vi mamma
här i den nedersta kojraden, mamma är sjuk.»
»Gärna, min dotter, tag ni i hufvudet, så tar jag i
benen. Se så, skjut henne nu bara sakta in. Och ni, min
kära dotter, får nu ligga alldeles stilla, annars stöter ni emot
med näsan. Ja, som sagdt, trångt blir här.»
Nu träffades Helenas öra af faderns röst, det var nu
på tok på ett annat ställe.
»Herre, det tål jag inte!» skrek hennes far.
»Men, herr Jahn ...» ljöd en uppassares röst.
»Fan heter Jahn och inte jag; mitt namn är Groter-jahn,
och jag vill inte ligga i samma hytt som Jahn, herr
Nemlich skall ligga hos mig och min son.»
»Hvar skall min husbonde ligga?» sporde en röst, som
Helena måste anse för Jockum Klähns.
»Här,» svarade uppassaren.
»Det går jag inte in på!» skrek herr Groterjahn, och
Helena sprang upp, för att förekomma en olycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
