Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans son, “för sin trogna tjensts skull: såsom ske plägar
uti sådana konungaskiften och regementsförändringar.
Och när herrarne träta, så måste tjenarne sätta hufvudet
till.“ Efterverlden kan ej vara så mild som sonen; den
ser i Jörans död icke blott ett offer bragt åt stridens och
hämdens lidelser utan äfven ett rättvist straff for rysliga
brott. Men har tiden icke mildrat, så har den dock
rättat omdömet om Jöran Persson. Han är djupt delaktig
i allt det onda, som skedde under Eriks regering,
men han var ej den drifvande kraften dertill. De krafter,
som gåfvo en så olycklig riktning åt Eriks styrelse,
äro att söka hos Erik sjelf. Det fans nog andra utom
Jöran Persson, som skulle lånat sig till verktyg åt Eriks
högmod, misstänksamhet och grymhet, ehuru kanske ej
med samma skicklighet och nit. Hvad som gaf Jöran ett
så ovanligt inflytande öfver Erik, var, att begges lidelser
sammanföllo. Föremålen för den enes hat voro föremålen
för den andres fruktan; hindren för den enes ärelystnad
voro de spöken, som irrade för den andres förvirrade
hersklystnad. Men denna omständighet gaf också
en missriktning åt Jörans ej vanliga gåfvor. För att
behålla väldet öfver sin herre, måste han uppmuntra och
hålla lefvande just det onda hos denne. Och derföre
förtjenar han väl det tillnamn, hans fiender gåfvo honom,
“en förgiftig skälm och bösewicht.“
Det skulle ej dröja länge, innan straffet träffade
herren såväl som tjenaren. Redan vid hertigarnes
ankomst framför Stockholm synes nästan hela det egentliga
Sverige utom hufvudstaden och Kalmar hafva gått öfver
på deras sida. Utanför Stockholm fingo de äfven
trohetsed från Varbergs fästning, der befälet fördes af Bo
Grip [1]. Allt ifrån sin ankomst framför Stockholm hade
hertigarne genom bref, än hotande än öfvertalande, sökt
förmå besättning och borgare i Stockholm att öfverlemna
staden. Underhandlingar lära ock ha pågått emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
