Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
§ 2. Underrätterna.
med de saker, som äro för dem särskildt bestämda, den
skillnaden känner väl svenska lagstiftningen till. I närvarande
framställning af civildomstolarnas ordning hafva vi emellertid ansett
oss böra upptaga endast de allmänna domstolarna, och i fråga
om de få specialdomstolar, hos hvilka civila mål kunna
förekomma, hänvisa till hvad derom framdeles kommer att nämnas
vid redogörelsen för de afvikelser från den almänna processen,
som i vissa mål är föreskrifven.
Svensk lag tillåter icke, att något mål, som hörer till allmän
domstol, får upptagas vid spccialdomstol, eller tvärtom. Icke
heller är det tillåtet att afvika frän den föreskrifna
Instansordningen, R.B. io: ii; 30: 21. Med afseende pä denna ordning
benämnas och indelas Rätterna uti: underrätter, öfverrätter och
Konungens Högsta Domstol, Reg. F. § 17; R. B. i: 1, 4, 5;
8: 2; 30: i.
§ 2. Vinlorrätterna.
Riket är indeladt i särskilda district för rättsskipningen, hvilka
district benämnas Domsagor. Hvarje Stad, med de egor, som
dit lyda och inom dess rågång belägna äro, utgör, i regel, en
domsaga för sig, hvars domstol benämnes Räds tuf’v ur ätt. A
Landet åter utgöres domsaga af antingen ett enda härad eller
tingslag, eller äro flera sådana förenade och bilda tillsammans
domsagan, ehuru domstolen, som i båda fallen benämnes
Häradsrätt, skall döma inom hvarje härad eller tingslag för sig och
skall den dervid döma icke såsom domsagans domstol i allmänhet,
utan såsom hvarje härads eller tingslags domstol, R. B. i: 1,
4; 2: 1; 6: i • K. F. d. 18 Apr. 1849; K- F- 17 Maj 1872;
K. F. d. 19 Juli 1872. 1
Dessa båda Rätter: Radstufvurätt och Häradsrätt benämnas
Underrätter, R. B. 1: 1, 4; K. F. d. 19 Juli 1872, och utgöra,
hvar inom sin domsaga, första Instansen för de allmänna
civilmålen.
’ Exempel finnes dels på att två småstäder blifvit förenade till gemensam
domsaga, dels på att små städer sakna egen jurisdiction och äro förlagda under
s. k. landsrätt. Härefter blifva Domsagornas antal i städerne 85; och pa landet 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
