- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
13

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 3- Öfverrätterna.

13

K. F. ang. inteckning i fast egendom cl. 16 Juni 1875; och när
sådant behöfs enligt lagarne om concurs, boskilnad och
urarfva-görelse, Concurs L. d. 18 Sept. 1862; K. F. ang. Boskilnad och
om gälds betalning vid dödsfall, d. 18 Sept. 1862, ochK.F.d.4.
Mars 1862 om årsstämning; och för af hörande af vittnen i
värf-ningsmål, Stadgan d. 7 April 1802. Urtima Ting i civilmål,
hvilka icke synnerligen ofta hittills påkallats, blifva ännu mindre
behöfliga hädanefter i de domsagor, der nya ordningen genomförts.

§ 3. öfverrätterna.

Sedan lagen redogjort för underrätterna, säger den: "Öfver
dessa äro Hof rätter, dit rättegångssaker från underrätterna komma
måge, som framdeles i denna Balk sägs,« R. 15. 1: 5; K. F.
d. 18 April 1849. Dessa domstolar, som fördenskull benämnas
Öfverrätter, äro tre till antalet: Svea Hofrätt, Göta Hofrätt och
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge. Och Riket är i sådant
afseende deladt under dessa tre domstolar. Hofrätterna äro
emellertid icke blott i allmänhet öfverrätter i förhållande till
underrätterna, utan de äro derjemte första instanser i vissa fall; hvarjemte
de fungera som öfverrätter i förhållande till andra myndigheter,
såsom t. ex. Landshöfdingeembeten, Consistorier och Domcapitel.
1 R. B. 8: i benämnes Hofrätt "Konungens högsta Nämnd; ,
hvilken eger uppsigt och vård hafva, att i de domstolar, som höra
derunder, rätt skipas efter lag och dess rätta förstånd.
Hofrätten tillkommer nemligen en viss uppsigt och kontroll öfver
underdomstolarne, förutom den makt som tillkommer honom
såsom andra instans i rättegångsmål, hvarom mera framdeles.
Att Hofrätten kallas Konungens högsta Nämnd, oaktad
Konungens domsrätt är, enligt grundlagen, Reg. Formen § 17,
uppdragen åt Högsta Domstolen, finner sin förklaring i förhållandena
vid de första Hofrätternas stiftande och närmast derefter. Svea
Hofrätt stiftades af K. Gustaf II. Adolph d. 16 Febr. 1614 med
makt att så i Konungens när- som frånvaro döma Konungens
dom. Men redan från början bibehölls det s. k. beneficiiun
revi-sionis, hvilket innebar, att man kunde hos Konungen söka, att
Han måtte genomse Hofrättens dom och ändra den. Härur
utvecklade sig med tiden den Högsta Domstolen, med den dermed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free