Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö S 9- Om mäl 1 allmänhet, hvilka hüra under domstols behandling.
lagstiftningen och den lagstiftning, som angår «rikets
hushållning», enligt Grundlagens ord i Reg. F. § 89 (det äfven s. k.
ekonomiska eller administrativa området, inom hvilket Konungen
eger att ensam besluta, om Han så vill). Det har åtskilliga
gånger, första gäng redan vid 1809—10 årens riksdag, varit satt
i fråga att bestämdare afskilja dessa områden, men ännu är intet
resultat deraf framgånget. Lagutskottet vid nämnda riksdag, på
samma gång det uttalar svårigheten atc bestämma grunderna
fölen sådan gränsreglering, uttalar derjemte såsom den allmännast
gällande uppfattningen, au alla de författningar (med undantag
af kyrkolagar och vissa delar af krigslagarne), hvilkas ämnen icke
influtit i 1734 års allmänna lagbok, eller, om de der finnas
intagna, äro af mera Tocal och temporair» beskaffenhet, såsom t.
ex. många stadganden i Byggningabalken, äro att räkna till de
s. k. «.oekonomiska . Denna uppfattning gillades af Ständerna;
mon är icke fullt öfverensstämmande med hvad stadfästelsen ä
allmänna lagen bjuder. Ty i den säges uttryckligen, att i lagen
icke innehålles något af det, «som till särskildt förordnade
domsäten hörer, eller hvad ekonomie och politieförordningar angär.»
I öfverensstämmelse med denna negativa gräns, skulle säledcs
äfven Byggningabalkens många ämnen vara uteslutna från den
ekonomiska lagstiitningen i sträng mening. Detta har dock
visserligen icke gjorts gällande i tillämpningen. Emellertid, allt
efter som man från regeringens sida vidgat eller inskränkt
området , hafva genom särskilda förordningar, instructioner för
collegier och embetsverk o. s. v., flera eller färre mai, som efter
vanlig uppfattning af hvad med civilmäl forstås, böra hänföras
till dessa, blifvit hänvisade till förvaltande myndigheters afgörande.
I hvilken stor utsträckning sådant egt rum, framgår allrabäst af
de stora öfver flyttningar af mai frän styrelseverken till allmänna
domstolarne, som pa sednare tider förekommit. Dels har sådant
skett i sammanhang med upphäfvandet af särskilda Rätter t. ex.
tullrätter, hallrätter, bergsunderrätter m. fl., jfr. K. F. d. 19 Dec.
1844; d. 25 Febr. 1846; d. 18 Juni 1864; d. 5 Juni 1850
m. fl., dels har det skett utan sädan anledning; sä skedde, genom
K. F. d. 17 April 1828 angående upphörande af Styrelseverkens
domsrätt i vissa mai, en mycket stor dylik omflyttning. Genom
en K. K. d. 16 Nov. 1860 gjordes ytterligare öfverflyttningar,
och senast genom K. F. d. 10 Aug. 1877 har dylik åtgärd vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
