Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 23. Om sakens behandling.
59
innan han fastställer förlikning, om saken är sådan att den må
förlikas. Detta innebär icke blott, huruvida saken i sträng
mening faller inom parternas rådighet, utan har äfven afseende pä
andra omständigheter, hvilka af Rätten skola päaktas; en del
formella hinder anses Rätten skola känna till, såsom t. ex. att
«Konungens Ombudsman» ej får genom förlikning minska kronans
rätt, ibm. § 3, o. s. v.; uppställas vilkor, kunna dessa vara
sädana att domstolen måste ogilla dem; t. ex. om ed skall vara
vilkoret och personen ej, enligt lagens fordringar pä habilitet,
kan godkännas, m. m., jfr. anf. st.; samt J. B. 4: 9; K. F. d.
6 Aug. 1864; R. B. 17: 7, 14, 34.
Om Förlikningar i brottmäl och dermed sammanhängande
civila anspråk, är särskildt stadgadt i R. B. 20: 4; K. F. d.
16 Febr. 1864.
e. Om uppskof.1
Att domaren icke utan skälig orsak får fördröja målet genom
uppskofsdom, ligger i sakens natur och är af lagstiftaren tydligt
föreskrifvet, R. B. 24: i; 16: 6; Str. L. 25: 16, 17. De
orsaker, hvilka kunna och för vissa fall måste föranleda till uppskof
med hufvudsaken, äro icke särskildt och för alla fall angifna,
men kunna, med ledning af lagens bud, hufvudsakligen angifvas
sålunda:
1. Laga förfall, R. B. 12: 1. Här kan ytterligare
anmärkas, hvad redan med afseende på tredska är anmärkt (sid. 54)
att när Häradssyn ansetts nödig och blifvit utsatt till viss dag,
så skall saken uppskjutas, om en part icke infinner sig, vare
sig han kan visa laga förfall eller icke. Men om vid nytt utsatt
sammanträde part uteblifver, skall synen gå för sig, om icke
laga förfall visas, R. B. 12: 7, K. F. d. 18 Apr. 1849.
2. På båda parternas anhållan derom. Detta anses
öfverensstämma med parternas ställning till saken i allmänhet; men
kan dock icke under alla förhållanden obetingadt godkännas.
Rätten har nemligen makt att för part, när så skäligt är, och
särskildt när rimligt uppskof redan förevarit, förelägga viss dag,
dä part bör, sub po ena præclusi, andraga allt hvad han vill hafva
i saken påaktadt.
1 Jfr. Broomé, Om uppskof i rättegång m. m. i N. Jur. Ark. af Holm. II
afd. årg. 1878 och der anmärkta förff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
