Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 § 35- Skriftliga bevis: s. k. urkunder.
upphäfva hvarandras vitsord, eller företräde lemnas någon af dem.
§ 15. Visa sig oriktigheter i bokföringen, kan handelsboken väl
få vitsord mot köpmannen, som fört den, men icke till förmån
för honom, såvida den ej af motparten godkännes eller domaren
eljest finner omständigheterna böra dertill föranleda, §13.
Ytterligare vilkor för handelsböckers vitsord är, att köpmannen skall
inom vissa föreskrifna tider, olika for olika creditaffärer, tillställa
sin debitor räkning, hvilken bör noga öfverensstämma med
böckerna, §§ 21—26; K. F. 1868. Det är köpman obetaget, att
föra flera böcker än de föreskrifna; har han gjort detta, kan
domaren äfven infordra dem och efter omständigheterna hemta
bevis ur dem, om de äro så förda, att de uppfylla fordringarne på
de föreskrifna böckerna, § 19. Angående s. k. balansräkning och
dess införande i inventarieboken, se § 7. Äro handelsböcker
ordentligt törda, tillerkännes dem vitsord, dock icke såsom fiillt
bevis; härtill fordras ytterligare: antingen att de godkännas af
vederparten, eller andra skäl och omständigheter, som styrka
böckernas upplysningar, eller att böckerna med fyllnadsed
bekräftas, § 16.
Hvad vidare beträffar afskrifter, sä måste deras likhet med
hufvudskrifterna styrkas antingen genom intyg af «Rättens
betjente eller andra trovärdiga män», om de skola kunna ersätta
hufvudskrifterna inför Rätta; och skola ändå hufvudskrifterna
visas upp, om Rätten eller vederparten det äskar, R. B. 14: 4.
Här göres den skillnad, som ligger i sjelfva sakförhållandet, att
sådana afskrifter, som af offentliga urkunder göras ä embetes
vägnar af den, som har hufvudskrifterna (t. ex.
domstolsprotokoller, embetsverks handlingar m. fl.) om hand, betraktas så
trovärdiga, att det icke gerna skulle kunna medgifvas, äfven på parts
yrkande, att sjelfva originalurkunden skulle från en myndighets
archiv utlemnas för verification af afskriften. Tvifvel om likheten
med originalet skulle, för sådana fall, komma att genom t. ex.
nya protokollsutdrag o. s. v. undersökas, eller genom jemförelse
å ort och ställe mellan afskriften och hufvudhandlingen.
Ej sällan inträffar vid de svenska domstolarne, att enskilda
urkunder intagas i Rättens protocoll ’ till den kraft och verkan lag
förmår» (in quantum juris); en sådan urkund förvandlas
tydligtvis icke derigenom till någon offentlig urkund. Men har
inproto-kolleringen skett under sådan af Rätten utöfvad controll, att deri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
