- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
157

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157 § 6o. Förfarandet i lagsökningsmål.



som enligt den allmänna rättegångsordningen äro dilatoriska,
nämligen exceptio fori och plurium citandorum, således
invändning att målet ej hör öfverexekutor till eller att flera hafva i
målet del och böra deri höras, må, såvida de ej gillas, föranleda
uppskof med lagsökningsförfarandet (§ 23). Vid målets afgörande
har öfverexekutor endast att tillse, om fordringen är klar,
ostridig och förfallen eller icke. I förra fallet ålägges gäldenären
betalningsskyldighet vid äfventyr af utmätning. Ar fordringen icke
klar och ostridig förvisas målet såsom tvistigt till domstol (§28).
Lagen uppgifver särskildt två fall, då ett sådant målets hänskjutande
till domstol må ega rum. Det ena af dem är, då den, som sökes,
nekar sin hand och förskrifning. Dylik invändning medför alltid
målets förvisande till domstol, såvida icke gäldenären förut vid
domstol eller inför öfverexekutor eller ock, enligt å handlingen
tecknadt behörigt bevis, i tillkallade vittnens närvaro inför
kronofogde, länsman, stadsfogde eller notarius publicus erkänt
handlingen (§ 24). Har nekandet skett mot bättre vetande är
gäldenären förfallen till kriminelt ansvar (22: 13 Strafflagen). Det
andra uppgifna fallet, då ett lagsökningsmål må såsom tvistigt
till domstol förvisas, är då gäldenär invänder, att han blifvit
tvungen eller förledd att utgifva den handling, hvarå krafvet
grundas. För att å dylik invändning afseende må fästas, fordras
dock, 1) att gäldenären visar sannolika skäl för invändningen samt
2) att han skall hafva om tvånget eller förledandet vid domstol
eller hos öfverexekutor gjort anmälan inom viss föreskrifven tid
samt fullgjort, hvad lagen i öfrigt härvid föreskrifver. Har han
försummat något i detta afseende, eger öfverexekutor utan hinder
af invändningen pröfva borgenärens rätt (§§ 25 och 26). Men
äfven andra jäf, hvilka af gäldenären mot krafvet framställas, kunna
föranleda målets förvisande till domstol, der öfverexekutor finner
skäl till jäfvet förefinnas. Vill gäldenär styrka sådant jäf, är han
dock skyldig att genast förete sina bevis och härvid fä inga
andra än skriftliga bevis gälla (§ 27). Gäldenären kan således
åläggas betalning, fastän skulden är infriad, såvida han underlåtit
att derom förskaffa sig skriftligt bevis.

Blir mål såsom tvistigt till domstol förvisadt, ega borgenär
och gäldenär lika rätt att målet instämma (§31). På samma
gång som målet till domstol förvisas, eger öfverexekutor tillägga
vederparten ersättning för hans kostnad. Instämmes sedan målet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free