Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 78. Konkursboet.
221
i. att pantsättning, som eger rum vid skuldens tillkomst äfven
inom de sista tretio dagarne fore konkursens början medför
laglig verkan och 2. att det vid skuldens tillkomst gjorda beting
om pant icke får innefatta blott ett löfte om sådan säkerhet utan
ett verkligt pantaftal och till aftal om lös pant hor, enligt dess
begrepp, att panten öfverlemnas af egaren till långifvaren.1
e. Har inom de sista tretio dagarne fore konkursens början
lös egendom blifvit för någon borgenärs fordran i mät tagen och
försåld, så går den derför erhållna liqviden till konkursboet (§ 36
m. 5). Jfr. § 12 ang. den dag konkurs anses börjad.
Har egendom, hvartill borgenärerne ega återvinningsrätt,
kommit i annan mans hand genom sådant fång, att denne finnes
berättigad att behålla egendomen eller är egendomen eljest
förskingrad eller förstörd, så att den icke kan återställas, så eger
konkursboet njuta ersättning af förste fångesmannen, med hvilken
gäldenären omedelbart ingått aftal, för sin förlust efter
egendomens värde (§ 36 m. 6).
För att göra gällande boets återvinningsrätt fordras
särskild rättegång med stämning å den person, mot hvilken
anspråket riktas. Rätt att väcka fråga härom ega gode männen,
sysslomännen .samt enskild borgenär, dock vare den sistnämnde
skyldig att, innan saken förekommer för domstol, tillkännagifva
sin afsigt för gode männen eller sysslomännen, vid risk att hans
talan eljest icke till pröfning upptages. Tiden för återgångstalans
anställande är en månad efter inställelsedagen, inom hvilken tid
stämningen både skall vara uttagen och delgifven. I afseende å
fast egendom, som gäldenären afhändt sig, gälleratt, om lagfart
icke blifvit sökt, förr än efter inställelsedagen, så räknas
klandertiden från den dag lagfarten söktes. Vill den, mot hvilken
återgångstalan är anstäld, i följd deraf bevaka fordran i konkursen
och klandret icke är väckt så tidigt, att han kunnat å
inställelsedagen bevaka fordringen, så är han berättigad att, sedan fordringen,
der så äskas, blifvit med borgenärsed fästad, afräkna, på hvad
han skall äterbära till konkursboet, sä mycket som bort belöpa
på fordringen, om den å inställelsedagen blifvit bevakad d. v. s.
proportionsvis lika mycket som öfriga fordringsegare då fått i
konkursen uppbära (§ 37).
1 Jfr. Naumanns Tidskrift 1878, sid. 501.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
