Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ g2. Besvär såsom rättsmedel mot öfverrätts utslag.
295
att han till svårare straff är fäld, än lag- säger. Brister han
deri, varde derföre särskildt straffad, efter ty som hans klagan
varit; och gånge sedan det straff öfver honom, som han af
hofrätten är dömd till.»
För att rätt första detta stadgande bör man erinra. sig, att
hofrätterna ursprungligen utöfvade konungens domsrätt och hade
högsta uppsigten öfver lagskipningen i riket. Så länge detta var
förhällandet, kunde naturligtvis besvär öfver hofrätts utslag icke
vara tillåtna. Men sedan hofrätterna blifvit en mellaninstans, blef
det deremot medgifvet, att äfven i brottmål få deras utslag
profvade af kongl, majst. En åtgärd i sådant syfte ansågs dock
länge innebära ett slags förnärmelse mot hofrätten. På denna
uppfattning af förhållandet grunda sig de föreskrifter om straff,
som i nyss anförda lagrum innehållas. Men rättsuppfattningen
har i detta stycke under tidernas lopp förändrat sig. Och ehuru
detta icke ledt till uttryckligt upphäfvande af berörda
straffbestämmelser, har det otvifvelaktigt gjort, att de faktiskt icke
tillämpas. Med hänsyn til dem kan man derför med fog påstå,
att rätten att genom besvär söka ändring i hofrätts beslut
numera är hos oss lika fri som rättigheten att draga underrätts
utslag under hofrätts pröfning.
Hvad först beträffar besvär öfver hofrätts utslag, så är derom
numera stadgadt, Kongl. Förordn, d. 19 Juli 1815, att klaganden,
som är på fri fot, skall i justitierevisionsexpeditionen ingifva sina
besvär inom hälften af den tid, som för tvisters fullföljande genom
revision finnes i R. B. 30: 9 utsatt. Denna tid skall i
allmänhet räknas från utslagets dag. Men om den tilltalade är häktad,
och utslaget icke blifvit af hofrätten muntligen kungjordt, skall
samma tid för honom beräknas frän den dag, han bevisligen
erhållit del af utslaget, Kongl. Förordn, d. 24 Mars 1871.
Härmed sammanhänger stadgandet, att alla utslag i brottmål, som
ej muntligen afsägas, skola af hofrätten utfärdas efter anslag.
Det åligger vidare den klagande parten att bifoga sina besvär
bevis om, att han, såvidt sådant ej förut vid besvärs anförande
mot underrättens utslag skett, nedsatt hos konungens
befallningshafvande, magistraten eller kronofogden i orten så väl ådömda
böter som äfven ersättning för rättegångskostnader och hvad
hofrätten derjemte ålagt honom att gälda. Ar klaganden så fattig,
att han ej kan utgifva de medel, hofrätten honom ådömt, bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
